Då vinterkriget upphört kom Sovjetunionen med flera krav som inte fanns i fredsavtalet. Likaså lade man sig i Finlands inrikespolitiska ärenden. Sovjetunionen ockuperade de baltiska länderna på sommaren 1940. I Finland vara man rädd för att Sovjetunionen skulle göra ett nytt anfall. Sovjetunionen kunde operera fritt, eftersom Tyskland var uppbundet med sina egna militära operationer. Tyskland ockuperade Norge och Danmark 9.4.1940 och inledde 10.5. ett överraskande storanfall i form av ett blixtkrig på västfronten, som inom en och en halv månad ledde till ett fullständigt nederlag för fransmännen och engelsmännen som var i Frankrike. Efter detta försökte tyskarna skaffa sig luftherraväldet över England för att möjliggöra en planerad landstigning. Resurserna inom de tyska luftstridskrafterna räckte inte till för detta och redan i månadsskiftet juli-augusti hade Hitler fattat beslut om krig mot Sovjetunionen. Tyskland höll Finland som en självklar bundsförvant, då Finland på så sätt skulle ges möjlighet till kompensation för vinterkrigets oförrätt. Detta tänkesätt kom fram från och med augusti 1940 då den negativa inställningen som Tyskland haft under vinterkriget ändrades och blev positiv till Finland.
På hösten 1940 var Tysklands stöd livsviktigt för Finland, i synnerhet då England och Frankrike som stött Finland i vinterkriget inte längre kunde beaktas. Sovjetunionens påtryckning mot Finland fortsatte. Vid underhandlingar som fördes i Berlin 11-12 mars 1940 krävde utrikesminister Molotov fria händer beträffande Finland, således en slutgiltig lösning genom krig. Hitler gick inte med på detta.
Från september 1940 fanns två främmande staters trupper i Finland. Efter påtryckning beviljade Finland först genomfartsrätt åt ryssarna genom södra Finland till Hangö. Strax därefter beviljades tyskarna genomfartsrätt genom Finland till Nordnorge. Permissionstransporterna var fortlöpande, vilket innebar att det alltid fanns tyska soldater i Finland.
I december 1940 meddelade tyskarna Finland, att om Sovjetunionen anfaller Finland, så kommer Tyskland till Finlands hjälp. Den 17 i samma månad undertecknande Hitler ett hemligt direktiv, där riktlinjerna fanns för ett anfall som skulle göras mot Sovjetunionen. Enligt direktivet trodde man att finländarna skulle delta i anfallet. Detta förutsatte militärt samarbete redan i operationens första skede. En begränsad och hemlig samverkan förekom också mellan Tyskland och Finland före fortsättningskriget.