Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu
  • Sergeant Jutila rengör sin kulspruta den 12 maj 1943
    Kraftverksblock (Syväri), 2 / JR2, IV lagbas Tirva 3

STÄLLNINGSKRIGET

Efter anfallsskedet fick trupperna försvarsuppgifter. Samtidigt påbörjades planeringen av längre bakomliggande försvarställningar och senare befästandet av dem. För att trygga vårt lands näringsliv hemförlovades 105000 man ur de äldre åldersklasserna.

Ställningskriget bestod till stor del av enformig vakttjänst, som likväl krävde en fortlöpande vaksamhet. Från båda sidor sysslade man med fångsnappning samt partigängar- och patrullverksamhet också djupt i ryggen på motståndaren. Under ställningskriget utkämpades också flera häftiga lokala strider. Genom propaganda försökte man från båda sidor påverka fienden, men resultaten blev anspråkslösa.

Under det lugnare skedet utnyttjade man inte till fullo tiden till att förbättra ställningarna och befästa de bakre ställningarna. Fritidssysselsättningarna gav många både bruks- och prydnadsföremål, men tiden som användes för detta ökade inte försvarsberedskapen. Fritidssysselsättningarna hade ändå betydelse för upprätthållandet av sinnesstämningen. Man försökte också påverka den genom upplysnings- och underhållningsverksamhet.

Trots de svåra förhållandena hörde också studier till fritidssysselsättningarna, ända ut i korsurna vid främsta linjen. Många avlade till exempel studentexamen då de var vid fronten. Skolundervisning ordnades för barnen i Östkarelen som blivit kvar inom de erövrade områdena. Finländska lärare svarade för utbildningen.

Under ställningskriget och speciellt år 1943 anlände över 3300 frivilliga ester till vårt land som var villiga att tjäna i finska armén. I början av år 1944 uppställdes jägarregemente JR 200 av ester, som kämpade framgångsrikt på Karelska näset i avvärjningsstriderna på sommaren 1944. Också inom Finlands sjöstridskrafter tjänstgjorde estniska frivilliga under hela fortsättningskriget. I augusti 1944 skeppades JR 200 över till Estland, där det underställt tyskarna fortsatte kampen för Estlands frihet mot de sovjetiska trupper som anföll landet.

I februari 1944 gjorde Sovjetunionen tre stora luftanfall mot Helsingfors. Avsikten med dessa var att förmå Finland att gå med på fred på Sovjetunionens villkor. Helsingfors effektiva och väl ledda luftvärn räddade likväl huvudstaden från större ödeläggelse.

Flygmästare Juutilainen var en tvåfaldig riddare av Mannerheim-korset tillsammans med tre andra exceptionellt meriterade soldater. Sammanlagt utnämndes 191 finländska soldater till Mannerheimriddare som belöning för utmärkt tapperhet, synnerligen viktiga resultat uppnådda i strid eller för speciellt förtjänstfullt ledda krigsoperationer. Militärgraderna varierade från soldat till fältmarskalk.

Till sommaren 1944 hade man från Tyskland anskaffat tidsenlig krigsutrustning såsom jakt- och bombplan, fält- och luftvärnskanoner, radarutrustning, pansarvärnskanoner, pansarskräckar och -nävar samt stormkanoner. Mängderna var dock inte tillräckliga

  • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Det politiska läget
    • Utbildning
    • Befästningsarbetet
    • Anskaffningar av krigsutrustning
    • Ett nytt krig nalkas
  • Fortsättningkrigets gång
    • Krigets utbrott
    • Anfallsskede
    • Ställningskriget
    • Avvärjningen av storanfallet på sommaren 1944
    • Storstriderna vid Tali-Ihantala, Vuosalmi och Viborgska viken
    • Vändpunkten
    • De sista segrarna
    • Mot fred
    • Vapenvilan
  • Hemmafronten i fortsättningkrigets
    • Den förflyttade befolkningen
    • Riksmarschen
    • Livsmedelbristen
    • Varubrist
    • Surrogat
    • Kvinnor i arbetskraften
    • Talkoverksamheten
    • Den förflyttade befolkningens återkomst till sina hemtrakter
    • Fiendens verksamhet mot civilbefolkningen
  • Berättelser i fortsättningkriget
    • Mellanfredens tid
      • Hennala 1941
    • Krigets gång
      • Anvalsskede
        • ”Det var då – 1941”
        • Bombningen av Poventsa
        • Säntämästriderna 18.8-7.9.1941
        • En Hesa-killes vandring…
        • Framåt
        • Intryck från Summa
        • Att bli sårad
        • Övergången av Viborgska viken
        • Säntämästriderna…
        • Bofors 150 H/06 in memoriam
        • En episod i filmen Vägen till Rukajävi
        • Roy Särs dagbok – Tunga sektionen 17
        • Våldsam spaning mot…
        • Så upplevde jag mitt elddop
        • Nattvardsgång i batteriet
      • Ställningskriget
        • De stilla åren 1942-1943
        • Ställningskriget
        • Ut för förstöra…
        • Bron vid Puro
        • En dagorder av Marttinen
        • Äventyr på en flotte
        • En patrull i Shemenski
        • En nykomling upplever Jandeba
        • Nya rekryter till sextiettan
        • Patrullfärd på Jandeba
        • Samposaari – Expeditionen
        • En ung soldat i krig
        • Livet i korsun
        • Min första permission
        • Fienden angriper ”Malta”
        • I krigets skola
        • Fritidsarbeten i Lempaala
        • Proviantering på ingenmansland
        • Patrulluppdrag
        • Studier på Kuittijärvis strand i Östkarelen
      • Avvärjningen av storanfallet på sommaren 1944
        • Första avvärjningssegern
        • Krigshändelserna…
        • Eldledare
        • 17. Divisionens pionjärer
      • Storstriderna
        • Vid Tali 25 juni 1944 …
        • Tienhaara vid stenbanken…
        • Tienhaara håller
      • De sista segrarna
        • Vi undgick fångenskap
      • Vapenvilan
        • Vapenstilleståndet 4.9.1944
        • Epilog – att vänja sig vid freden
    • Hemmafronten
      • Livet på hemmafronten
      • Naturligtvis ville vi bli lottor
      • Luftvärnslotta
      • Lottan i hästsjukhuset
      • Förbindelselotta 1941-1942
      • Partisananfallet i Laanila

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: juha.tammikivi(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7308

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top