Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu

Krigets namn

Man har använt många namn på striderna på vårvintern och våren 1918 som försiggick i huvudsak mellan finländarna. De mest allmänna benämningarna har varit frihetskrig, medborgarkrig, inbördeskrig, uppror, det röda upproret och klasskrig.

Benämningen frihetskrig befästes snabbt på den vita sidan då skyddskårerna, som den lagliga regeringen utnämnt till sina egna trupper, hade avväpnat ryssarna som fanns i Österbotten, således en främmande stats trupper som funnits inom den statens område som förklarat sig självständig. Kriget som brutit ut var på den vita sidan till en början framför allt ett frihetskrig. De ryska trupperna utgjorde fienden, men i praktiken endast en del av dem. Benämningen frihetskrig motiveras av att den ryska 42 Armékåren som varit i Finland förklarade sig vara i krig med Finlands regerings trupper. Krigstillståndet var närmast formellt, men det krävde ett fredsavtal i Dorpat (Tarto) år 1920.

Benämningen frihetskrig motiveras också av att J.V.Stalin som redan år 1918 hört till de ryska bolsjevikernas ledning i sitt tal meddelade att det röda Finland hörde till de kommande sovjetstaterna. Det är inte troligt att den röda Folkkommissariatet som fungerat i Finland skulle ha klarat av att bibehålla Finland suveränt från Råds-Ryssland. Av de olika benämningarna på kriget betecknar frihetskrig framför allt det permanenta uppnåendet av ett självständigt och demokratiskt Finland. Däremot beskriver inte benämningen själva händelserna. På den vita sidan inkluderade några också i benämningen den tanken att de röda uttryckligen skulle ha kämpat mot Finlands självständighet. Så förhöll sig saken emellertid inte. Knappast någon skulle ha önskat bli kvar under Ryssland.

Benämningarna medborgarkrig och inbördeskrig beskriver själva händelserna under kriget. Kampen fördes i huvudsak mellan finländarna. Ryssarnas och inte heller tyskarnas andel var avgörande för slutresultatet. De tyska truppernas verksamhet förkortade dock troligtvis kriget. De röda å sin sida stred inte mot Finlands självständighet utan ansåg sig föra inbördeskriget enbart för den samhälleliga revolutionen.

Benämningen uppror ger inte någon helhetsbild av kriget, fastän det också finns klara motiveringar för det. Till exempel de svenska socialdemokraterna fördömde sitt finländska broderparti just därför att det hade ”skridit till väpnat uppror mot den riksdag som på bred bas valts av folket.” Den största delen av de röda kände knappast någon upprorsanda mot självständighetssenaten eller riksdagen, utan det var fråga om mera mångskiftande samhälleliga frågor.

Benämningen klasskrig är felaktig, då inga statistiker stöder uppfattningen om att olika samhällsgrupper verkligen skulle ha kämpat mot varandra. De olika sidornas sociala fördelning var inte entydig trots att majoriteten på den vita sidan var bönder och på den röda sidan arbetare. Endast en del var frivilliga på de båda sidorna, eftersom bildandet av frontlinjerna, ibruktagandet av värnpliktslagen och tvångsrekvireringarna fördunklade den verkliga viljan att delta i striden mot andra finländare.

Ingen av de använda benämningarna beskriver som sådan det förda kriget. Det var inte enbart fråga om ett frihetskrig eller medborgarkrig. Till exempel Finlands jägare som återkom från Tyskland kom för att delta i ett frihetskrig mot det ryska väldet. Kriget hade under deras bortavaro förvandlats till ett medborgarkrig. Det vita Finland förde frihetskrig och det röda Finland medborgarkrig. På vardera sidan stred finländare, som ville ha självständighet för Finland. Det skulle vara fel att enbart använda den benämning som den andra sidan gav kriget. Motstridigheten kan lösas enbart genom att använda sig av benämningen frihetskrig-medborgarkrig som vardera parten och hela Finlands folk respekterar.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: juha.tammikivi(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7308

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top