Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu

Ordningsgardenas uppkomst

För att undvika huliganism och plundring hade man redan under storstrejken år 1905 inrättat olika slags garden. De var delvis finansierade och utrustade med allmänna medel. Efter att den egna militären upplösts fanns det ingen annan ordningsmakt i Finland än ryskt krigsfolk och av frivilliga personer sammansatta garden, röda garden och skyddskårer. Det fanns likväl också personer inom de röda gardena som i och med storstrejken hyste tankar på en revolution med våld vid behov. Man hade också kontakter med de revolutionära bolsjevikerna.

Uppdelningen i röda garden och skyddskårer som uppstått i Helsingfors under storstrejken spred sig under våren 1906 också till andra orter i landet. Med myndigheternas stöd inrättades skyddskårer till polisens hjälp för upprätthållande av ordningen och för att lugna ner oroligheterna bland arbetarbefolkningen. I Helsingfors uppställdes en 700 man stark polisreserv, som införlivades med den lokala skyddskåren.

Före detta officerare togs in i skyddskårens ledning och bland manskapet fanns ett stort antal studenter. I arbetarbefolkningens tycke riktade sig förstärkandet av skyddskårerna uttryckligen mot arbetarbefolkningens aktiva verksamhet.

I Hagnäs i Helsingfors inträffade i augusti 1906 ett tumult med anslutning till Sveaborgsupproret och spårvagnsstrejken, där det röda gardet och skyddskåren kom att stå mot varandra. Flera personer blev dödade vid skjutandet. Följden blev att de röda gardenas verksamhet försvårades. De upphörde också med sin officiella verksamhet redan på hösten 1906.

Den borgerliga aktiviströrelsen inrättade å sin sida Voima-förbundet år 1906. Det var avsett som en slags hela folkets skyddskår. Inom det fanns slutligen 8000 medlemmar. Likväl var det bara någon enstaka arbetaraktivist som anslöt sig till organisationen. I Ryssland hyste man misstro mot Voima-förbundet och senaten upplöste det redan i november 1906.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: juha.tammikivi(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7308

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top