Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu

Ryska revolutionen och Finland 2

I juli 1917 stiftade Finlands lantdag, i kraft av den socialdemokratiska majoriteten, en maktlag, enligt vilken den högsta makten, förutom utrikespolitiken och de militära ärendena, tillkom lantdagen. Den förra krigsministern Alexander Kerenski som kommit upp i ledningen för den interimistiska regeringen godkände inte maktlagen utan gav order om att Finlands lantdag skulle upplösas. Nyval ordnades i oktober 1917. Socialdemokraterna förlorade nu sin majoritet, eftersom de fick 92 platser i stället för de tidigare 103. Detta väckte en omfattande förtrytelse bland socialdemokraterna, eftersom man ansåg att de planerade samhälleliga reformerna nu skulle fördröjas.

Osämjan om den högsta regeringsmakten blev fortfarande olöst, eftersom bolsjevikerna som leddes av V.I.Lenin 7.11.1917 tog makten i Petersburg. Oktoberrevolutionen som namngivits enligt den gamla ryska kalendern och som kom att väsentligt inverka på världshistorien, hade inträffat. Makten övergick till råd som leddes av bolsjevikerna.

Strejker samt de finländska rödgardisternas och de strejkandes förbrödring med de ryska soldaterna var utmärkande för händelserna i Finland år 1917. Under tiden från mars till årets slut förekom det över 500 strejker i vårt land. Lantbruksstrejker förekom på över 2 000 gårdar. Våldsamma drag började visa sig. Orsaken till att man strejkade inom bosättningscentra var i många fall den otyglade prisstegringen på livsmedel samt en direkt livsmedelsbrist. En livsmedelslag som stiftats för att man skulle klara av problemet medförde ingen lösning, då den alltför mycket favoriserade den privata äganderätten. Klyftan mellan producenter och konsumenter kvarstod. Med anledning av livsmedelsoroligheterna och tvångsrekvireringen av livsmedel på hösten 1917 inrättades både röda garden och skyddskårer i stort antal.

I början av november skedde i Södra Tavastland på Lammilla Mommila herrgård ett blodsdåd som hade vittgående följder. Ryska matroser mördade två personer, av vilka den ena var husbonden på Mommila. Som vägvisare hade matroserna en tidigare torpare på herrgården.

I blodbadet på Mommila såg många ett exempel på vart den politiska utvecklingen höll på att leda och detta utnyttjades för att motivera de egna åtgärderna. Morden sammankopplades också med den ryska militärens brist på disciplin som blivit ett problem i Helsingfors.

Under tiden mellan 14 och 20 november var det generalstrejk i vårt land under vilken det skedde väpnade sammandrabbningar mellan skyddskåristerna och de röda gardena. Vid dessa blev sammanlagt 19 personer dödade.

Illavarslande för de kommande händelsernas vidkommande var att Arbetarnas Revolutionära Råd som bildats av fackorganisationen, socialdemokratiska partiet och den socialdemokratiska lantdagsgruppen efter omröstning beslöt igångsätta en revolution enligt modell från Ryssland. Beslutet upphävdes efter ett nytt övervägande inom några timmar. Atmosfären i vårt land var likväl mycket spänd.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: juha.tammikivi(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7308

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top