Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu Menu

Signalverksamhet

Vinterkriget

Då vinterkriget bröt ut hade de finländska signaltrupperna stora brister i utrustningen. Ännu i sista stund före kriget försökte man skaffa mera signalutrustning, var helst sådan fanns. Man fick mycket små mängder utrustning dåmera och anskaffningarna ökade brokigheten i utrustningen.

Särskilt fältradioapparater hade man alldeles för litet av. Antalet var bara 239, vilket var 30 % under minimibehovet. Dessutom var huvuddelen av radioapparaterna föråldrade och osäkra vid användning. De flesta radiotyper fungerade bara för telegrafering. Talradior fanns bara 50. Fältkabel för ledningsbyggande i terrängen fanns 80-90 % av behovet, men av de behövliga fältradiorna fattades hälften. Gammal telegrafutrustning fanns tillräckligt, vilket gjorde det möjligt att upprätthålla signalförbindelserna för de högre ledningsorganen. I någon mån använde man också optiska signalmedel, såsom blinkande lampor. Användningen av signalhundar slutade man snart med.

Under vinterkriget användes radioförbindelser förhållandevis litet på grund av deras dåliga störningstålighet och bristen på utrustning. Däremot försökte man bygga och upprätthålla fälttelefonförbindelserna. Kablarna brast likväl på många ställen i fiendens kanoneld. Felpatrullerna var ofta tvungna att reparera skadorna under fiendens eld. För att säkra förbindelserna gjorde man kabelnät till exempel genom att dra järn- eller koppartrådar direkt på snön. Bristerna i signalförbindelserna ersattes med stridsstafetter. Detta var ändå ofta alltför långsamt och osäkert, eftersom många stridsstafetters väg avbröts av fiendens eld.

Fortsättningskriget

Under mellanfreden fördubblades mängden signaltrupper på basis av erfarenheterna från vinterkriget. Samtidigt inleddes omfattande anskaffningar av signalmateriel. Utrustningen var mycket brokig. Till exempel fälttelefonerna var av 37 olika modeller. Av fältradiorna fattades fortfarande hälften och av telefonerna en fjärdedel. Redan före fortsättningskrigets utbrott fick man signalcentralen Lokki färdig i högkvarteret i S:t Michel. Den hade stor betydelse vid upprätthållandet av de viktigaste förbindelserna.

I fortsättningskrigets anfallsskede försvårades signalförbindelserna speciellt på grund av bristen på lämplig utrustning för det rörliga kriget. Dylik utrustning var mobila signalstationer, radiobilar, fältfjärrkabel och radiotelefoner. Det snabba framskridandet i anfallet och de allt längre avstånden försvårade upprätthållandet av förbindelserna.

Under ställningskriget skaffade man mera utrustning. I hemlandet tillverkades till exempel radioapparater. Produktionen av de första UKV-radioapparaterna inleddes. Fjärrpatrullerna utrustades med inhemska Kyynel-telegraferingsradior som fått gott rykte. Telefonnätet kompletterades enligt vad utrustningen medgav. Man fäste stor uppmärksamhet på krypteringen av signaltrafiken och bevakningen. Under lugnare tider tilläts dock till och med privata samtal från korsurna. För att avlyssna fiendens samtal byggde man avlyssningssystem på många ställen i främsta linjen eller på fiendens sida. Likaså följde man med fiendens radiotrafik. De erhållna spaningsresultaten var ofta av stor betydelse.

I slutet av ställningskriget fanns redan 13 600 som hörde till signalpersonalen bland fronttrupperna och på hemmafronten. Andelen lottor bland signalpersonalen var mycket stor. Ca 16 % av lottorna var utbildade för olika uppgifter inom signalverksamheten.

Under reträtten på sommaren 1944 förstördes telefonnätet på tyngdpunktsområdet av fiendens massiva förberedande eld. Dessutom hann man inte rulla upp all hel kabel. Fastän man förlorade betydande mängder signalutrustning, kunde förbindelserna hållas tillräckligt i skick. Då läget stabiliserades i juli-augusti var förbindelserna åter i ordning.

Lapplandskriget

Under Lapplandskriget inverkade i synnerhet de långa avstånden i Lappland på signalförbindelserna. Radion visade sig vara fullständigt oersättlig. Störningar av vädret och tidvis också av norrsken medförde olägenheter för radioförbindelserna. Vid Torne älv underlättades signalverksamheten av att Sverige gav lov att använda det fasta telefonnätet på sitt område. Trots många svårigheter kunde signalvapenslaget också i Lapplandskriget klara av de krävande uppgifter som blivit förelagda.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top