Finland ingick vapenvila med Sovjetunionen 4.9.1944. Enligt villkoren för vapenvilan måste de tyska trupperna som fanns i vårt land lämna Finland före 15.9. I norra Finland, finska Lappland och i Nordnorge bestod de tyska trupperna av ca 214 000 man, 32 000 hästar och 17 500 motorfordon samt 180 000 ton materiel.

Inom Petsamo området var nära nog hälften av trupperna bundna till striderna mot Sovjetunionen och de deltog inte i krigsoperationer mot finländarna. Däremot de tyskar som redan från och med 1941 agerat mot Sovjetunionen inom områdena Salla, Kiesting och Uhtua deltog åtminstone delvis i Lapplandskriget. De tyska divisioner som opererat i Finland var sämre utrustade än tyska trupper i allmänhet, men de hade under årens lopp vant sig vid de nordliga förhållandena och utgjorde en farlig motståndare för finländarna.

Tyskarna hade för avsikt att dra sina trupper från Finland till Nordnorge och åtminstone en del därifrån till Mellaneuropa, där hela krigets avgörande strider pågick. Förflyttningarna av de stora manskaps- och utrustningsmängderna skulle likväl komma att ta mycket längre tid än vad som hade förutsatts i villkoren för vapenvilan mellan Finland och Sovjetunionen.

Man hade tillgång till bara två hundratals kilometer långa vägar som i höstregnen förvandlades till lervälling. Det viktigaste för Sovjetunionen var att finländarna genom sin verksamhet skulle binda de tyska trupperna så mycket som möjligt så att man inte skulle kunna förflytta dem till Mellaneuropa. Avgörande viktigt för finländarna var, att Finland uppfyllde villkoren i vapenstilleståndsavtalet.

Både finländarna och tyskarna försökte i september 1944 undvika onödiga förluster på båda sidorna. Ett slags samspel eller låtsaskrig pågick. Parterna kom sinsemellan överens om när tyskarna skulle dra sig tillbaka från särskilt nämnda orter och när finländarna skulle ta områdena i sin besittning.

Sovjetunionen fäste skarp uppmärksamhet på finländarnas långsamma framskridande och på de små förlusterna som uppstått trots att striderna på Hogland 15.9.mellan finländska och tyska trupper måste tas som bevis på krigstillstånd mellan de två staterna. Det var inte klart att villkoren i avtalet om vapenvilan skulle komma att uppfyllas. Den första verkliga skottväxlingen mellan finländarna och tyskarna skedde i Pudasjärvi 28.9. Samspelet fortsatte ännu några dagar. Läget ändrades likväl snabbt.