Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu

Den inrikespolitiska utveckling

Den finländska demokratin befästes på 1920-talet. Socialdemokraterna bildade regering första gången år 1926 efter att före det, som en följd av händelserna 1918, ha varit i opposition. Trots att denna minoritetsregering fungerade endast ett år, hade den en stor principiell betydelse. År 1929 tilltog högerradikalismen i vårt land och den fick namnet Lapporörelsen. I Mäntsälä gjorde sig rörelsen den 1 februari 1932 skyldig till upprorisk verksamhet mot den lagliga samhällsordningen.

Händelsen kallas ”Mäntsäläupproret”. Det var likväl oblodigt. Då republikens president P E Svinhufvud ingrep löstes situationen på fredlig väg. Lapporörelsen förbjöds. Den högerinriktade Fosterländska folkrörelsen, IKL, fortsatte däremot sin verksamhet som riksdagsparti. IKL avvek i sin verksamhet avsevärt från Lapporörelsen. Rörelsen betonade laglighet i sina göranden. IKL blev aldrig något stort parti. I riksdagsvalet 1936 fick rörelsen mindre än 100 000 röster och 14 riksdagsmannaplatser.

Cajanders regering som bildades år 1937 var viktig med tanke på de kommande händelserna. Den var en mångpartiregering där socialdemokraterna var med. Regeringen hade fem ministrar såväl från agrarförbundet som socialdemokratiska partiet samt två från framstegspartiet. Regeringen hade också en fackminister, som var en före detta riksdagsman från samlingspartiet. Denna så kallade rödmylleregering fungerade ända tills vinterkriget bröt ut.

Det att man tog med socialdemokraterna i regeringsansvar närmade för sin del de olika medborgargrupperna till varandra och mjukade upp de inställningar, som hade uppstått som en följd av händelserna år 1918. De som vunnit och de som förlorat frihetskriget-medborgarkriget satt nu i samma regering. Vårt folks tudelning började förblekna.

Enigheten bland Finlands folk märktes senare både i vinter- och fortsättningskrigen. I försvaret av vårt land deltog alla politiska grupperingar, språkgrupper och religiösa grupper samt etniska grupper. De etniska minoriteterna såsom samer, romer, judar och tatarer kämpade med vapen i hand för Finlands självständighet.

  • Vinterkrigets bakgrund
    • Utveckling av försvarsberedskap
      • Utbildning
      • Materielanskaffningarna
      • Materiella bristerna
      • Mobiliseringssystemet
      • Befästningsarbetet
      • Befolkningsskyddet
      • Skyddskårsorganisationen
      • Lotta Svärd -föreningen
      • Soldatshem
    • Utrikespolitisk situation
      • Tyskland
      • Sovjetunionen
      • Storbritannien och Frankrike
      • De militära säkerhetsarrangemangen
      • Underhandlingarna med Sovjetunionen
      • Molotov-Ribbentroppakten
      • Den utrikespolitiska utvecklingen under vinterkriget
    • Samhället
      • Den inrikespolitiska utveckling
      • Befolkning
      • Skolverket
      • Näringslivet
      • Trafik
      • Idrott
  • Vinterkrigets gång
    • Krigsutbrottet
    • Skyddstruppsstriderna
    • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
    • Avvärjningssegrar vid östgränsen
    • Storanfallet på Näset
    • Moskvafreden
  • Hemmafronten i vinterkriget
    • Stöd till hemmafronten
    • Reglering
    • De evakuerade
    • Lotta Svärd -föreningen
  • Vinterkrigets berättelser
    • 1930-talet
      • Brist tid
      • Livet i en by på landsorten på Karelska näset på 1920 och 1930-talen
      • I arbete på en fabrik
      • En ung pojke i skogsarbete
    • Kriget
      • Krigsutbrottet
        • Nödmeddelandet 30.11.1939
        • Eldlop
        • Yngre värnpliktiga…
        • Ässä-regementets anda
      • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
        • Bataljonsläkare på Karelska näset i Vinterkriget
        • De ödesdigra dagarna
        • Den trettonde februari
        • Häränpäänniemi, mars…
        • Sex fiendebombplan inom fyra minuter
        • Summa februari 1940
        • Vöråbor i Första Brigaden
      • Avvärjningssegrar vid östgränsen
        • F19 anfaller
        • Lemetti
        • Marschernas tid
        • Nu gällde det livet!
        • Vilajoki
        • Österbottnisk bataljon…
      • Storanfallet på Näset
        • Rösten ur stenen
        • Inferno i vinterkriget
      • Moskvafreden
        • Vöråbor i Essens bataljon
    • Hemmafronten
      • Husmorsuppgifter som sextonåring
      • Luftbevakningen
      • Bombmaskiner över Helsingfors
      • En 7-årings minnesbild av då fadern ryckte ut i kriget
      • Stämningar i Helsinge landskommun under vinterkriget

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top