Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu

Storbritannien och Frankrike

Storbritannien och Frankrike som varit på den vinnande sidan i första världskriget gav i allmänhet på 1930-talet efter för Tysklands krav. Efter att Tyskland, i strid med fredsavtalet i Versailles, tagit allmän värnplikt i bruk nöjde de sig med att godkänna en resolution i Nationernas Förbund, i vilken man skarpt kritiserade Tysklands åtgärder. År 1935 ingick Storbritannien och Tyskland ett flottavtal, i vilket bestämdes tonnagemängderna, upp till vilka Tyskland var berättigat att bygga olika fartygsklasser. Efter undertecknandet av det för Tjeckoslovakien ödesdigra München-avtalet uttalade Storbritanniens statsminister Neville Chamberlain på flygfältet, efter att ha återvänt till sitt hemland, sina berömda ord: ”Peace in our time, fred i vår tid”. Dessa har ända till nutid varit exempel på farlig godtrogenhet.

Ända till år 1939 stödde sig Storbritannien under tiden mellan världskrigen på en yrkesarmé. Man litade på sin överlägsna flotta, som man behövde för att behärska sitt världsomfattande koloniimperium, och man utvecklade också starka luftstridskrafter. Mot Tyskland hade man ett färdigt naturhinder, Engelska kanalen. På basis av erfarenheterna från första världskriget byggde Frankrike ett mycket starkt och dyrt befästningssystem, Maginot-linjen. Det militära tänkandet inriktade sig på denna linje som stomme för en eventuell försvarsstrid, vilket visade sig bli ödesdigert för Frankrike. Förutom detta hade Storbritannien och Frankrike redan länge planerat att använda sig av det neutrala Belgiens territorium i en eventuell strid mot Tyskland. Detta ledde till att tyska trupper, genom Ardennernas bergsmassiv, i maj 1940 överraskande kunde falla de mot Belgien marscherande fransk-engelska trupperna i ryggen.

År 1939 garanterade Storbritannien och Frankrike Polens integritet. Då Tyskland anföll Polen, retirerade de inte längre på grund av de dåliga erfarenheterna med den tidigare misslyckade eftergiftspolitiken, utan förklarade mot Tysklands förmodan landet krig.

  • Vinterkrigets bakgrund
    • Utveckling av försvarsberedskap
      • Utbildning
      • Materielanskaffningarna
      • Materiella bristerna
      • Mobiliseringssystemet
      • Befästningsarbetet
      • Befolkningsskyddet
      • Skyddskårsorganisationen
      • Lotta Svärd -föreningen
      • Soldatshem
    • Utrikespolitisk situation
      • Tyskland
      • Sovjetunionen
      • Storbritannien och Frankrike
      • De militära säkerhetsarrangemangen
      • Underhandlingarna med Sovjetunionen
      • Molotov-Ribbentroppakten
      • Den utrikespolitiska utvecklingen under vinterkriget
    • Samhället
      • Den inrikespolitiska utveckling
      • Befolkning
      • Skolverket
      • Näringslivet
      • Trafik
      • Idrott
  • Vinterkrigets gång
    • Krigsutbrottet
    • Skyddstruppsstriderna
    • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
    • Avvärjningssegrar vid östgränsen
    • Storanfallet på Näset
    • Moskvafreden
  • Hemmafronten i vinterkriget
    • Stöd till hemmafronten
    • Reglering
    • De evakuerade
    • Lotta Svärd -föreningen
  • Vinterkrigets berättelser
    • 1930-talet
      • Brist tid
      • Livet i en by på landsorten på Karelska näset på 1920 och 1930-talen
      • I arbete på en fabrik
      • En ung pojke i skogsarbete
    • Kriget
      • Krigsutbrottet
        • Nödmeddelandet 30.11.1939
        • Eldlop
        • Yngre värnpliktiga…
        • Ässä-regementets anda
      • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
        • Bataljonsläkare på Karelska näset i Vinterkriget
        • De ödesdigra dagarna
        • Den trettonde februari
        • Häränpäänniemi, mars…
        • Sex fiendebombplan inom fyra minuter
        • Summa februari 1940
        • Vöråbor i Första Brigaden
      • Avvärjningssegrar vid östgränsen
        • F19 anfaller
        • Lemetti
        • Marschernas tid
        • Nu gällde det livet!
        • Vilajoki
        • Österbottnisk bataljon…
      • Storanfallet på Näset
        • Rösten ur stenen
        • Inferno i vinterkriget
      • Moskvafreden
        • Vöråbor i Essens bataljon
    • Hemmafronten
      • Husmorsuppgifter som sextonåring
      • Luftbevakningen
      • Bombmaskiner över Helsingfors
      • En 7-årings minnesbild av då fadern ryckte ut i kriget
      • Stämningar i Helsinge landskommun under vinterkriget

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top