Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu Menu

Underhandlingarna med Sovjetunionen

Då läget i Europa skärptes ville Sovjetunionen på våren 1938 underhandla om områdes- och säkerhetsfrågor mellan Finland och Sovjetunionen. Finlands regering avvisade gemensamma säkerhetsarrangemang både på våren och hösten 1938. Sovjetunionen tog fram dessa ärenden på nytt på våren 1939. Den finländska regeringens inställning var negativ.

Den politiska ledningen i Finland ville inte äventyra det nordiska samarbetet genom att ge sig in på säkerhetspolitiska projekt med Sovjetunionen. Sovjetunionen ansågs vara en diktatur styrd av Stalins järnhårda grepp. En anslutning till ett system som leddes av Moskva ansågs vara omöjligt.

I början av oktober 1939 fick Finlands regering kallelse till underhandlingar om ”konkreta frågor”. Till Finlands representanter för underhandlingarna utsågs Finlands Stockholmsambassadör Juho Kusti Paasikivi och den socialdemokratiska ministern Väinö Tanner. Finlands regering valde redan från början en annan linje i underhandlingarna än de baltiska länderna. Sovjetunionen krävde ett sådant landområde på Karelska näset som vid överlåtelse ödesdigert skulle ha skurit av den finländska huvudförsvarslinjen, om vilken man senare använde benämningen Mannerheimlinjen.

Överlåtande av Hangö till Sovjetunionen skulle å sin sida väsentligt ha försvårat Finlands förbindelser västerut. Sovjetunionens hänvisning till Leningrads säkerhet var inte militärt motiverat, då man beaktar den ringa betydelse de framförda områdeskraven skulle ha haft för försvaret av Leningrad ,samt stormakternas dåvarande styrkeförhållanden och deras möjligheter att operera på Östersjön, Finska viken och i Finland.

I underhandlingarna godkände inte Finland Sovjetunionens krav. Efteråt har forskning visat, utgående från sovjetiska källor, att finländarna inte med en flexiblare underhandlingsinställning skulle ha uppnått något positivt. Stalin hade redan på våren 1939 gett order om att förbereda erövringen av Finland. På sommaren 1939 hade utrikesminister Molotov och den finländska emigrantkommunisten Otto Ville Kuusinen kommit överens om att stegvis ändra Finland till en sovjetrepublik, precis som skedde med de baltiska länderna.

De finländska förhandlarna återvände 13 november från Moskva, eftersom man inte kommit till något avtal. Genast efter att underhandlingarna inletts hade man i Finland inkallat hela reservistarmén och grupperat den vid gränsen. Man kunde således inte överraska Finland, trots att sovjettrupperna utan krigsförklaring överskred Finlands gräns till lands, till sjöss och i luften 30.11.1939. Före detta hade Sovjetunionen ställt till med en provokation på Karelska näset i Mainila by, på den egna sidan gränsen, och påstod att finländskt artilleri hade skjutit mot byn över gränsen.

I verkligheten hade röda armén skjutit på sitt eget område. Sovjetregeringen sade ensidigt upp nonaggressionsavtalet i strid med bestämmelserna om medlingsförfarandet. Samtidigt bröt man Dorpatavtalet samt Nationernas Förbunds stadga som man skrivit under och avvisade alla utländska medlingserbjudanden. Stalin hade beslutat erövra Finland och göra det till en sovjetrepublik. Finlands folk var enhälligt av annan mening.

  • Vinterkrigets bakgrund
    • Utveckling av försvarsberedskap
      • Utbildning
      • Materielanskaffningarna
      • Materiella bristerna
      • Mobiliseringssystemet
      • Befästningsarbetet
      • Befolkningsskyddet
      • Skyddskårsorganisationen
      • Lotta Svärd -föreningen
      • Soldatshem
    • Utrikespolitisk situation
      • Tyskland
      • Sovjetunionen
      • Storbritannien och Frankrike
      • De militära säkerhetsarrangemangen
      • Underhandlingarna med Sovjetunionen
      • Molotov-Ribbentroppakten
      • Den utrikespolitiska utvecklingen under vinterkriget
    • Samhället
      • Den inrikespolitiska utveckling
      • Befolkning
      • Skolverket
      • Näringslivet
      • Trafik
      • Idrott
  • Vinterkrigets gång
    • Krigsutbrottet
    • Skyddstruppsstriderna
    • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
    • Avvärjningssegrar vid östgränsen
    • Storanfallet på Näset
    • Moskvafreden
  • Hemmafronten i vinterkriget
    • Stöd till hemmafronten
    • Reglering
    • De evakuerade
    • Lotta Svärd -föreningen
  • Vinterkrigets berättelser
    • 1930-talet
      • Brist tid
      • Livet i en by på landsorten på Karelska näset på 1920 och 1930-talen
      • I arbete på en fabrik
      • En ung pojke i skogsarbete
    • Kriget
      • Krigsutbrottet
        • Nödmeddelandet 30.11.1939
        • Eldlop
        • Yngre värnpliktiga…
        • Ässä-regementets anda
      • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
        • Bataljonsläkare på Karelska näset i Vinterkriget
        • De ödesdigra dagarna
        • Den trettonde februari
        • Häränpäänniemi, mars…
        • Sex fiendebombplan inom fyra minuter
        • Summa februari 1940
        • Vöråbor i Första Brigaden
      • Avvärjningssegrar vid östgränsen
        • F19 anfaller
        • Lemetti
        • Marschernas tid
        • Nu gällde det livet!
        • Vilajoki
        • Österbottnisk bataljon…
      • Storanfallet på Näset
        • Rösten ur stenen
        • Inferno i vinterkriget
      • Moskvafreden
        • Vöråbor i Essens bataljon
    • Hemmafronten
      • Husmorsuppgifter som sextonåring
      • Luftbevakningen
      • Bombmaskiner över Helsingfors
      • En 7-årings minnesbild av då fadern ryckte ut i kriget
      • Stämningar i Helsinge landskommun under vinterkriget

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top