{"id":5455,"date":"2020-11-17T13:58:02","date_gmt":"2020-11-17T13:58:02","guid":{"rendered":"https:\/\/veteraani.ylirotu.fi\/?page_id=5455"},"modified":"2021-01-26T13:38:36","modified_gmt":"2021-01-26T13:38:36","slug":"livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/","title":{"rendered":"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen"},"content":{"rendered":"\n<style type=\"text\/css\" data-created_by=\"avia_inline_auto\" id=\"style-css-av-kke1pa1i-8072dc933926af187e0dd182f0f03b44\">\n#top .av-special-heading.av-kke1pa1i-8072dc933926af187e0dd182f0f03b44{\npadding-bottom:10px;\n}\nbody .av-special-heading.av-kke1pa1i-8072dc933926af187e0dd182f0f03b44 .av-special-heading-tag .heading-char{\nfont-size:25px;\n}\n.av-special-heading.av-kke1pa1i-8072dc933926af187e0dd182f0f03b44 .av-subheading{\nfont-size:15px;\n}\n<\/style>\n<div  class='av-special-heading av-kke1pa1i-8072dc933926af187e0dd182f0f03b44 av-special-heading-h3  avia-builder-el-0  el_before_av_textblock  avia-builder-el-first '><h3 class='av-special-heading-tag'  itemprop=\"headline\"  >Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen<\/h3><div class=\"special-heading-border\"><div class=\"special-heading-inner-border\"><\/div><\/div><\/div>\n<section  class='av_textblock_section av-kei9ysn8-90975d6716a51c2cac3750bc0363077b '   itemscope=\"itemscope\" itemtype=\"https:\/\/schema.org\/CreativeWork\" ><div class='avia_textblock'  itemprop=\"text\" ><p><strong>Antti Henttonen:<\/strong><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-8967 alignright\" src=\"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg\" alt=\"\" width=\"370\" height=\"261\" srcset=\"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg 370w, https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa-300x212.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 370px) 100vw, 370px\" \/>Jag f\u00f6ddes p\u00e5 Anttila g\u00e5rd 1922 i Henttola by av S:t Andr\u00e9 socken, som Vuoksen delar itu, som den tredje i ordningen i en sexbarnsfamilj. S:t Andr\u00e9 \u00e4r k\u00e4nd fr\u00e5n historien som den plats d\u00e4r man funnit ett 10 000 \u00e5r gammalt n\u00e4t som \u00e4r det \u00e4ldsta i v\u00e4rlden samt fr\u00e5n frihetskrigets tider genom att den Karelska frontens stab under ledning av \u00f6verste Aarne Sihvo fanns d\u00e4r. P\u00e5 v\u00e5ren 1918 byggde man h\u00e4r p\u00e5 en m\u00e5nad Finlands f\u00f6rsta flygf\u00e4lt. Fr\u00e5n S:t Andr\u00e9s j\u00e4rnv\u00e4gsknutpunkt vek j\u00e4rnv\u00e4gen av mot Imatra.<\/p>\n<p>Min far var den tionde husbonden efter varandra p\u00e5 v\u00e5rt lilla sl\u00e4kthemman. Den f\u00f6rsta av mina f\u00f6rf\u00e4der som man k\u00e4nde till var Olli Pietarinpoika som deltog som dragon fr\u00e5n Viborgs Regemente i Gustav II Adolfs tunga kavalleri och dog som hakkapelit i 30-\u00e5riga kriget. De sl\u00e4ktled som f\u00f6tts efter honom hade varit jordbrukare. P\u00e5 1990-talet tog vi d\u00e4rf\u00f6r Vuoksens str\u00f6m och fyra gyllene h\u00e4stskor st\u00e4llda i form av ett fyrkl\u00f6ver till v\u00e5rt sl\u00e4ktvapen.<\/p>\n<p>Min far hade f\u00f6rutom i folkskolan g\u00e5tt i lantbruksskolan och min mor i folkh\u00f6gskola, varvid de med den tidens m\u00e5tt hade en h\u00f6gre utbildning \u00e4n genomsnittet f\u00f6r yrkena som husbonde och husmor. Min mors hem fanns p\u00e5 endast en kilometers avst\u00e5nd och hon var ocks\u00e5 f\u00f6dd Henttonen. Fem generationer tillbaka fanns gemensamma f\u00f6rf\u00e4der.<\/p>\n<p>Vald av f\u00f6rsamlingen fungerade far som bya\u00e4ldste, vars uppgift var att \u00f6vervaka det sedliga livet i byn. Under vinterkriget fungerade han ocks\u00e5 som byns evakueringschef. P\u00e5 1930-talet var han medlem av kommunalfullm\u00e4ktige och ordf\u00f6rande f\u00f6r direktionen f\u00f6r folkskolan som fanns i grannbyn.<\/p>\n<p>F\u00f6re s\u00e4nkningen av vattenniv\u00e5n i Vuoksen som skedde med hj\u00e4lp av att Kiviniemi-forsen rensades \u00e5r 1857, vilket s\u00e4nkte Vuoksens yta med \u00f6ver tre meter, hade dess m\u00e5nga kilometer omfattande grunda Savilahti sk\u00f6ljt min hembys str\u00e4nder. Efter niv\u00e5s\u00e4nkningen f\u00f6rsvann stranden bakom ett stort skogsbevuxet n\u00e4s, s\u00e5 att till simstranden och v\u00e5r b\u00e5t- och notlada ledde en \u00f6ver en kilometer l\u00e5ng d\u00e5lig skogsv\u00e4g. Den torkade d\u00e4lden dikades ut till \u00e5krar. L\u00e4ngre borta blev \u00e4nnu tillandningar kvar som delats mellan g\u00e5rdarna i de n\u00e4rliggande byarna.<\/p>\n<p>I v\u00e5r by fanns ca 30 lantg\u00e5rdar. Den n\u00e4rmaste folkskolan var p\u00e5 tv\u00e5 och butiken p\u00e5 tre kilometers avst\u00e5nd. L\u00e4rdomsskolor som f\u00f6rde till universitetet fanns i Viborg p\u00e5 50 kilometers avst\u00e5nd. Det var n\u00e4rmare till mellanskolan i P\u00f6ll\u00e4kk\u00e4l\u00e4 och Imatra.<\/p>\n<p>Byns inv\u00e5nare bek\u00e4nde sig politiskt till agrarf\u00f6rbundet och l\u00e4ste Maakansa-tidningen som utkom i Viborg. Samlingspartiets tidning Karjala kom till bara tv\u00e5 familjer, av vilka den ena var en skomakar\u00e4nkling som bodde grannar med oss i en liten stuga. Han l\u00e4ste Karjala och r\u00f6stade p\u00e5 &#8221;Vinhuutti&#8221;.<\/p>\n<p>Jordbruket b\u00f6rjade mekaniseras p\u00e5 1920-talet. Tills dess tr\u00f6skades spannm\u00e5len i v\u00e5rt hem under ett tak bredvid rian med tillhj\u00e4lp av en h\u00e4st som gick i en ring. D\u00e4r fanns ett uppochnedv\u00e4nt stort konformat hjul med tr\u00e4kuggar som h\u00e4sten drev d\u00e5 den gick runt. Fr\u00e5n hjulet fanns en kraft\u00f6verf\u00f6ring till tr\u00f6skverket. I slutet p\u00e5 1920-talet inr\u00e4ttade granng\u00e5rdarna ett gemensamt tr\u00f6skverksbolag och man skaffade ett tr\u00f6skverk av m\u00e4rket Sirkka samt en f\u00f6rbr\u00e4nningsmotor. R\u00e5gen tr\u00f6skades dock \u00e4nda fram till vinterkriget i den uppv\u00e4rmda rian. I augusti kunde man tidigt p\u00e5 morgonen h\u00f6ra dunket av slagorna (tr\u00f6skslagtr\u00e4n p\u00e5 skaft) samtidigt fr\u00e5n flera rior i byn. Tr\u00f6skningen m\u00e5ste ske tidigt p\u00e5 morgonen, eftersom en ny r\u00e5gria, av skylarna p\u00e5 \u00e5kern, kunde h\u00e4mtas \u00e4nnu d\u00e5 morgondaggen l\u00e5g. D\u00e5 smulade inte kornen fr\u00e5n axen. Genom ritr\u00f6skningen fick man rak halm f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4ndam\u00e5l och ridoft i gr\u00f6ten av \u00e5rets sk\u00f6rd. Hos oss fanns det ocks\u00e5 en dikesgr\u00e4vmaskin som var gemensam f\u00f6r tre g\u00e5rdar. Martorna hade en kalasservis och tr\u00e4dg\u00e5rdsredskap som kunde l\u00e5nas.<\/p>\n<p>Min mor, martaf\u00f6reningens ordf\u00f6rande, var skicklig att sk\u00f6ta gr\u00f6nsaks- och tr\u00e4dg\u00e5rdsland. Hon planterade buskar och f\u00f6r\u00e4dlade \u00e4ppeltr\u00e4d. Tomatplantor drevs upp i de varma f\u00e4husf\u00f6nstren, d\u00e4r ocks\u00e5 tidig potatis fick gro i pappersp\u00e5sar. Sedan flyttades tomatplantorna ut under en lave med glastak d\u00e4r det i botten fanns h\u00e4stg\u00f6dsel som brann och v\u00e4rmde jorden. D\u00e4r skolades plantorna och man knep bort f\u00f6rgreningar som v\u00e4xte i bladklykorna. Fr\u00e5n laven flyttades plantorna till b\u00e4nkar av mull invid huset samt f\u00e4husets v\u00e4gg. Ocks\u00e5 i botten av dessa b\u00e4nkar fanns h\u00e4stg\u00f6dsel. \u00c4ven d\u00e4r skyddades plantorna med glas, varvid sk\u00f6rden blev st\u00f6rre och mognade alldeles som i ett litet v\u00e4xthus.<\/p>\n<p>Mor var ocks\u00e5 h\u00e4ndig att v\u00e4va tyg. I den breda v\u00e4vstolen som far tillverkat tillkom linnelakan, borddukar och andra v\u00e4vnader. Martaklubben ordnade kurser i s\u00e5nt. D\u00e5 tyg v\u00e4vdes m\u00e5ste ocks\u00e5 vi pojkar hj\u00e4lpa till d\u00e5 v\u00e4ven sattes upp. Det var ett v\u00e4ldigt enformigt arbete. N\u00e5got ombyte i detta utgjorde f\u00f6rf\u00e4rdigandet av pappersspolar f\u00f6r att spola garn p\u00e5 med hj\u00e4lp av spinnrock eller spolmaskin. Det var ett ackordarbete varje dag efter hemkomsten fr\u00e5n skolan: korgen full.<\/p>\n<p>Varje fredag var det v\u00e5r uppgift att h\u00e4mta ett \u00e4mbare potatis fr\u00e5n k\u00e4llaren, sk\u00f6lja dem och skala dem f\u00e4rdigt, s\u00e5 att mor p\u00e5 fredagen kunde baka piroger till helgen. Om somrarna plockade vi b\u00e4r i skogen f\u00f6r s\u00f6ndagens b\u00e4rsoppa. F\u00e4rska piroger och jordgubbs-, bl\u00e5b\u00e4rs- eller hallonsoppa &#8211; ah, \u00e4nnu vattnas det i munnen d\u00e5 man t\u00e4nker p\u00e5 det.<\/p>\n<p>Hos oss turades fem g\u00e5rdar om med mj\u00f6lktransporten till en mottagningscentral som fanns p\u00e5 tre kilometers avst\u00e5nd, d\u00e4r mj\u00f6lken v\u00e4gdes in och h\u00e4lldes i 60 liters st\u00e5nkor som fanns i isbass\u00e4nger. P\u00e5\u00a81920-talet transporterades de enligt turlista till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen som fanns p\u00e5 sex kilometers avst\u00e5nd, men p\u00e5 1930-talet f\u00f6rdes de tidigt p\u00e5 morgonen med den viborgska transportaff\u00e4ren Nopeas lastbilar direkt till Viborg. Varje torsdag separerades mj\u00f6lken hemma och man k\u00e4rnade gr\u00e4dden till sm\u00f6r f\u00f6r eget bruk. Den skummade mj\u00f6lken, det vill s\u00e4ga skummj\u00f6lken, l\u00e4t man surna till surmj\u00f6lk. Det var en gl\u00e4dje f\u00f6r den som vevade separatorn att \u00e4ta sm\u00f6rg\u00e5s med varm mj\u00f6lk.<\/p>\n<p>Vuoksen var en fiskrik str\u00f6m. N\u00e4ra v\u00e5r by fanns en par kilometer bred \u00f6rik sj\u00f6. P\u00e5 1920-talet fiskade man med not. D\u00e5 beh\u00f6vdes h\u00e4stfordon f\u00f6r att transportera hem f\u00e5ngsten. P\u00e5 1930-talet kom stora ryssjor i bruk, som ryssjem\u00e4stare Matti Nolo gick och kn\u00f6t och satte ihop i hemmen. Med dem fick man goda f\u00e5ngster d\u00e5 g\u00e4dda och braxen lekte. L\u00e5ngrev var ett popul\u00e4rt redskap i synnerhet f\u00f6r oss yngre. Reven lades ut p\u00e5 kv\u00e4llen, man l\u00e5g i h\u00f6et i n\u00e5gon strandlada under natten, och tidigt p\u00e5 morgonen vittjades reven. Vid bl\u00e5sigt v\u00e4der varnades vi att komma f\u00f6r n\u00e4ra fartygsleden, att svallet efter fartyg skulle kr\u00e4nga b\u00e5ten f\u00f6r mycket. Det var en fin k\u00e4nsla d\u00e5 det var fisk p\u00e5 m\u00e5nga krokar. &#8221;Telegraferingen&#8221; angav fiskens storlek s\u00e5 att man visste att vara beredd med h\u00e5ven. Men gud sig f\u00f6rbarme om den l\u00f6stagna fisken kom \u00e5t att spr\u00e4tta i l\u00e5ngrevsl\u00e5dan. Ibland kunde det vara en stor grupp b\u00e5tar p\u00e5 Vuoksen. I en fiskarstuga p\u00e5 ett sk\u00e4r lyssnade man i brasans sken p\u00e5 alla m\u00f6jliga historier.<\/p>\n<p>I byn fanns en ungdomsf\u00f6rening och en martaf\u00f6rening. N\u00e4ra nog alla unga samt medel\u00e5lders m\u00e4n, s\u00e5v\u00e4l husb\u00f6nderna som dr\u00e4ngarna, h\u00f6rde till skyddsk\u00e5ren och kvinnorna till Lotta Sv\u00e4rds lokalavdelning. De som ut\u00f6vade friidrott var med i verksamheten inom Antrea Esas underavdelning.<\/p>\n<p>Vi flickor och pojkar i skol\u00e5ldern h\u00f6rde till lantbruksklubben. Vi sk\u00f6tte gr\u00f6nsaksland som var ett ar stora och f\u00f6rde noggrann arbets- och r\u00e4kenskapsbok. Vi gick p\u00e5 kurser och deltog i t\u00e4vlingar. Vi gjorde till och med v\u00e5r f\u00f6rsta Helsingforsresa 1936 genom att delta i Lantbruksklubbf\u00f6rbundets 10-\u00e5rs jubileum i M\u00e4sshallen. Jag deltog i en t\u00e4vling att g\u00f6ra kvastar p\u00e5 en scen i M\u00e4sshallen. Jag kom dock inte p\u00e5 prisplats, f\u00f6r jag hade inte \u00f6vat att binda en kvast med en vidja. P\u00e5 den resan s\u00e5g jag ocks\u00e5 min f\u00f6rsta film. Den visade olympiska spelen i Berlin. Senare odlade jag ett st\u00f6rre cikoriarotsland och sist f\u00f6re krigen hade jag en odling med 6 000 granplantor. Den fanns vid \u00e4ndan av v\u00e5r f\u00e4husbyggnad och blev i Moskvafreden efter vinterkriget kvar bakom gr\u00e4nsen. D\u00e5 ryssarna p\u00e5 sommaren mellan krigen br\u00e4nde ner v\u00e5r stora f\u00e4husbyggnad, brann ocks\u00e5 granplantorna. Ett tiotal som var l\u00e4ngre borta blev dock kvar. D\u00e5 jag \u00e5r 1989 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen efter krigen kunde bes\u00f6ka mitt hem, s\u00e5g jag hur de hade v\u00e4xt och blivit h\u00f6ga tr\u00e4d som bar rikligt med kottar. Naturen hade under ett halvt \u00e5rhundrade gjort sitt.<\/p>\n<p>P\u00e5 1920-talet gick korna p\u00e5 gemensamma skogsbeten. Vi barn gick varje kv\u00e4ll f\u00f6r att upps\u00f6ka dem och k\u00f6ra dem till mj\u00f6lkning. P\u00e5 s\u00f6ndagarna m\u00e5ste man mitt i lekarna bege sig fr\u00e5n simstranden. Ibland tog korna sig undan bromsarna till sk\u00e4ret Joussuo l\u00e5ngt borta. P\u00e5 den l\u00e5nga grus\u00e5sen lyssnade vi med \u00f6rat mot marken fr\u00e5n vilket h\u00e5ll deras sk\u00e4llor skulle h\u00f6ras. Vallningen skr\u00e4mde, d\u00e5 korna under v\u00e4gen hem vadade i den sanka mossen. Hemma v\u00e4ntade vallaren \u00e4nnu uppgiften att bist\u00e5 dem som mj\u00f6lkade genom att jaga bort flugorna. P\u00e5 1930-talet ing\u00e4rdades den egna skogen med taggtr\u00e5dsst\u00e4ngsel, varvid vallningsv\u00e4gen blev kortare. P\u00e5 sensommaren utfodrades boskapen p\u00e5 nyv\u00e4llen i tjuderk\u00e4tting.<\/p>\n<p>Hos mormor som bodde p\u00e5 en dryg kilometers avst\u00e5nd fanns inga barn. Under tv\u00e5 h\u00f6star innan skolan b\u00f6rjade var jag avl\u00f6nad d\u00e4r som vallpojke. Varje morgon k\u00f6rde jag korna till \u00e4ngen p\u00e5 Vuoksens strand, jag hade sm\u00f6rg\u00e5sar och en mj\u00f6lkflaska med och vallade dem under dagen och \u00e5terv\u00e4nde p\u00e5 kv\u00e4llen. P\u00e5 v\u00e4gen fanns det smala ing\u00e4rdade skogsv\u00e4gar d\u00e4r kor fr\u00e5n andra g\u00e5rdar kom emot. Jag var ofta i n\u00f6d innan jag fick mina kor f\u00f6rbi boskapen som kom emot.<\/p>\n<p>I v\u00e5r by r\u00e5dde ett god samh\u00f6righetsanda. Den slog ut i blom p\u00e5 morsdag, d\u00e5 martorna ordnade morsdagsfest. Vid dessa var ocks\u00e5 alla byns m\u00e4n samt barn med. M\u00f6drarna fick en vitsippa i barmen och vi barn sk\u00f6tte en del av programmet, vi deklamerade eller sj\u00f6ng. D\u00e5 det inte fanns offentliga lokaliteter, skola och inte heller f\u00f6reningshus, h\u00f6lls morsdagsfesterna turvis i de st\u00f6rsta g\u00e5rdarna. Ofta var ju ocks\u00e5 andra s\u00f6ndagen i maj varmt solig, s\u00e5 att man kunde h\u00e5lla festen ute p\u00e5 g\u00e5rdsplanen.<\/p>\n<p>I v\u00e5r by verkade ocks\u00e5 en s\u00f6ndagsskola. Min mor var en av dess fyra l\u00e4rare. Det var upplysta husm\u00f6drar och flickor fr\u00e5n g\u00e5rdarna som hade deltagit i kurser f\u00f6r s\u00f6ndagsskoll\u00e4rare. S\u00f6ndagsskolan alternerade fr\u00e5n g\u00e5rd till g\u00e5rd. Den beg\u00e4rdes ocks\u00e5 till s\u00e5dana g\u00e5rdar d\u00e4r det inte fanns egna barn. Att f\u00f6lja med s\u00f6ndagsskolan gav ocks\u00e5 husbondsfolket i dessa g\u00e5rdar omv\u00e4xling i den stilla landsortsbyns liv.<\/p>\n<p>S\u00f6ndagsskolan bestod av tre delar: en texttimme d\u00e5 man l\u00e4ste och f\u00f6rklarade dagens evangelium till vilket h\u00f6rde inl\u00e4rning av en minnesvers som h\u00f6rde till det, en planschtimme vid en f\u00e4rgrik plansch som f\u00f6rest\u00e4llde n\u00e5gon ber\u00e4ttelse ur bibeln och \u00e4nnu en s\u00e5ngtimme d\u00e5 man alltid l\u00e4rde sig en ny psalm och fick en eller tv\u00e5 verser som heml\u00e4xa att f\u00f6rh\u00f6ras p\u00e5 samma s\u00e4tt som minnesversen.<\/p>\n<p>V\u00e5r och h\u00f6st spelades bollspel och andra spel efter s\u00f6ndagsskolan och om vintrarna skidade man och \u00e5kte i backar. V\u00e5r b\u00e4sta skidl\u00f6pare fick vara den ber\u00f6mda Veli Saarinen, som mindre framg\u00e5ngsrik kallades jag V\u00e4in\u00f6 Liikkanen. Lekar och spel var f\u00f6rbjudna p\u00e5 f\u00f6rmiddagarna under kyrktid. Under sommarm\u00e5naderna var det ledigt ocks\u00e5 fr\u00e5n s\u00f6ndagsskolan. P\u00e5 h\u00f6sten p\u00e5 mickelsm\u00e4ss\u00f6ndagen, som var barnens festdag, var det efter den allm\u00e4nna gudstj\u00e4nsten gemensam s\u00f6ndagsskola f\u00f6r barnen i f\u00f6rsamlingen i fr\u00e4mre delen av kyrksalen som rymde 1800 personer. Jag minns att min mor h\u00f6ll den en g\u00e5ng. Till f\u00f6rberedelserna med st\u00f6d av skrifliga anvisningar h\u00f6rde ocks\u00e5 att preparera de egna barnen i n\u00e5gon m\u00e5n &#8211; f\u00f6r alla eventualiteter. Jag beundrade hennes lugna v\u00e4sen framf\u00f6r den stora &#8217;klassen&#8217;. Hon skulle s\u00e4kert ha haft framg\u00e5ng ocks\u00e5 i l\u00e4raryrket.<\/p>\n<p>P\u00e5 s\u00f6ndagsmorgnarna sommartid k\u00f6rde vi ofta med cykel till kyrkan som fanns p\u00e5 12 kilometers avst\u00e5nd. D\u00e5 man kom fram var det f\u00f6rsta gl\u00e4dje\u00e4mnet att k\u00f6pa en lemonadflaska och en sockermunk i kiosken. Sockret fastnade i mungiporna och av lemonaden rapade man s\u00e5 h\u00e4rligt.<\/p>\n<p>Min far och min \u00e4ldsta farbror styrde och st\u00e4llde tillsammans i v\u00e5rt hem \u00e4nda till b\u00f6rjan p\u00e5 1930-talet. D\u00e5 besl\u00f6t de att k\u00f6pa ett eget hemman \u00e5t min barnl\u00f6sa farbror. Han f\u00f6reslog att min far skulle stanna och odla sl\u00e4kthemmanet s\u00e5 att det skulle bevaras vidare inom sl\u00e4kten. Far blev i en avsev\u00e4rd skuld till sin bror och det ville han betala s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. Han mindes kris\u00e5ren i b\u00f6rjan p\u00e5 1930-talet d\u00e5 man var tvungna att s\u00e4lja m\u00e5nga skuldsatta g\u00e5rdar p\u00e5 exekutiv auktion. Skulden tyngde honom. D\u00e5 boskapen och jordbruksmaskinerna delades p\u00e5 tv\u00e5 hade vi ett tungt \u00e5r framf\u00f6r oss.<\/p>\n<p>Den f\u00f6rsta sommaren hade vi ingen r\u00e4fsmaskin, utan vi r\u00e4fsade allt h\u00f6 med handr\u00e4fsor. Det var i huvudsak vi barn som sk\u00f6tte det arbetet. D\u00e5 kl\u00f6ver\u00e4ngarna hade vuxit v\u00e4l kr\u00e4vdes det styrka f\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6et i str\u00e4ngar. Det lyftes sedan upp p\u00e5 h\u00e4ssjor, som i motsats till h\u00f6st\u00f6rar hade fem l\u00e5nga tappar p\u00e5 vardera sidan. Ocks\u00e5 det var ett tungt arbete. Men vi klarade det. Till f\u00f6ljande sommar fick vi en r\u00e4fsmaskin som vi glatt k\u00f6rde.<\/p>\n<p>I slutet p\u00e5 1930-talet byggdes en sockerfabrik i v\u00e5r hemsocken. Vi ingick odlingsavtal f\u00f6r sockerbetor. Tjeckoslovakiska tekniker kom 1938 och installerade maskinerna som best\u00e4llts fr\u00e5n Skodafabrikerna. De vara r\u00e4dda f\u00f6r Hitlers marsch mot deras hemland. 40 danska ungdomar kom och l\u00e4rde ut hur man s\u00e5r den nya odlingsv\u00e4xten, gallrar, efterrensar och sk\u00f6rdar. Alla dessa \u00e5tg\u00e4rder kr\u00e4vde specialmaskiner och redskap. \u00c5r 1939 ut\u00f6kades odlingsarealen d\u00e5 man redan kunde sk\u00f6ta den nya v\u00e4xten. Fr\u00e5n fabriken fick man f\u00f6rutom priset f\u00f6r betorna ocks\u00e5 n\u00e4rande biprodukter och melass till boskapen och kalk till \u00e5krarna.<\/p>\n<p>Det \u00e5ret fick min far sin skuld betald. Men d\u00e5 b\u00f6rjade vinterkriget. I b\u00f6rjan av december b\u00f6rjade evakueringsf\u00f6ljen passera f\u00f6rbi v\u00e5rt hem. \u00c5ldringarna, m\u00f6drarna och barnen fr\u00e5n v\u00e5r by f\u00f6rdes till Tavastland en vecka f\u00f6re jul. En ung fru m\u00e5ste \u00e5terv\u00e4nda fr\u00e5n det startklara t\u00e5get till stationen d\u00e5 hennes f\u00f6rstf\u00f6dda ville bli f\u00f6dd i Karelen.<\/p>\n<p>Jag var redan 17 \u00e5r och begav mig f\u00f6ljande dag i bevaknings- och desantavv\u00e4rjningsuppdrag inom skyddsk\u00e5ren. D\u00e4refter f\u00f6ljde kommendering till fronten som hj\u00e4lp \u00e5t de fullvuxna karlarna, till Summa och \u00c4yr\u00e4p\u00e4\u00e4. Men det \u00e4r redan ett annat kapitel.<\/p>\n<p>Fronten n\u00e4rmade sig och i b\u00f6rjan av mars stod den p\u00e5 bara 10 kilometers avst\u00e5nd fr\u00e5n mitt hem f\u00e5gelv\u00e4gen men avstannade d\u00e4r p\u00e5 linjen Vuosalmi &#8211; Kuparsaari. Far och min syster gav sig iv\u00e4g med kreaturen p\u00e5 den vintriga vandringen efter Moskvafreden. M\u00e5nga kor stj\u00e4lpte i drivorna av utmattning, d\u00e4r slaktningsgrupper tog dem hand om dem. Ett dygn innan r\u00f6da arm\u00e9n anl\u00e4nde hade jag m\u00f6jlighet att ta mig hem, d\u00e4rifr\u00e5n jag r\u00e4ddade jordbruksmaskinerna till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen &#8211; och kapade flaggst\u00e5ngen.<\/p>\n<p>Den elfte generationen fick inte forts\u00e4tta pl\u00f6jarsl\u00e4ktens traditioner d\u00e4r.<\/p>\n<p>Med gemensamma krafter byggde vi ett nytt hem i Tavastland och br\u00f6t upp \u00e5krar d\u00e4r min brors son som tillh\u00f6r den tolfte generationen odlar sockerbetor. P\u00e5 g\u00e5rden st\u00e5r en flaggst\u00e5ng och p\u00e5 taket sv\u00e4nger sl\u00e4ktfl\u00f6jeln i vinden.<\/p>\n<\/div><\/section>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":5434,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-5455","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.6 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen - Veteraanien Perint\u00f6<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"fi_FI\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen - Veteraanien Perint\u00f6\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Veteraanien Perint\u00f6\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2021-01-26T13:38:36+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Arvioitu lukuaika\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"15 minuuttia\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/\",\"name\":\"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen - Veteraanien Perint\u00f6\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/12\\\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg\",\"datePublished\":\"2020-11-17T13:58:02+00:00\",\"dateModified\":\"2021-01-26T13:38:36+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"fi\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"fi\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/12\\\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2020\\\/12\\\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg\",\"width\":370,\"height\":261},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Etusivu\",\"item\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/etusivu-2\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Vinterkriget\",\"item\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Vinterkrigets ber\u00e4ttelser\",\"item\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":4,\"name\":\"1930-talet\",\"item\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/index.php\\\/sv\\\/vinterkriget\\\/vinterkrigets-berattelser\\\/1930-talet\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":5,\"name\":\"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/\",\"name\":\"Veteraanien Perint\u00f6\",\"description\":\"Kadettikunta\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/veteraanienperinto.fi\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"fi\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen - Veteraanien Perint\u00f6","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/","og_locale":"fi_FI","og_type":"article","og_title":"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen - Veteraanien Perint\u00f6","og_url":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/","og_site_name":"Veteraanien Perint\u00f6","article_modified_time":"2021-01-26T13:38:36+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg","type":"","width":"","height":""}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Arvioitu lukuaika":"15 minuuttia"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/","url":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/","name":"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen - Veteraanien Perint\u00f6","isPartOf":{"@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg","datePublished":"2020-11-17T13:58:02+00:00","dateModified":"2021-01-26T13:38:36+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"fi","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"fi","@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/#primaryimage","url":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg","contentUrl":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/Elamaa-maaalaiskylassa.jpg","width":370,"height":261},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/livet-i-en-by-pa-landsorten-pa-karelska-naset-pa-1920-och-1930-talen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Etusivu","item":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/etusivu-2\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Vinterkriget","item":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Vinterkrigets ber\u00e4ttelser","item":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/"},{"@type":"ListItem","position":4,"name":"1930-talet","item":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/sv\/vinterkriget\/vinterkrigets-berattelser\/1930-talet\/"},{"@type":"ListItem","position":5,"name":"Livet i en by p\u00e5 landsorten p\u00e5 Karelska n\u00e4set p\u00e5 1920 och 1930-talen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/#website","url":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/","name":"Veteraanien Perint\u00f6","description":"Kadettikunta","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"fi"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5455","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5455"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5455\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10677,"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5455\/revisions\/10677"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/5434"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/veteraanienperinto.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5455"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}