Veterans arv
  • Startsida
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
      • Utveckling av försvarsberedskap
        • Utbildning
        • Materielanskaffningarna
        • Materiella bristerna
        • Mobiliseringssystemet
        • Befästningsarbetet
        • Befolkningsskyddet
        • Skyddskårsorganisationen
        • Lotta Svärd -föreningen
        • Soldatshem
      • Utrikespolitisk situation
        • Tyskland
        • Sovjetunionen
        • Storbritannien och Frankrike
        • De militära säkerhetsarrangemangen
        • Underhandlingarna med Sovjetunionen
        • Molotov-Ribbentroppakten
        • Den utrikespolitiska utvecklingen under vinterkriget
      • Samhället
        • Den inrikespolitiska utveckling
        • Befolkning
        • Skolverket
        • Näringslivet
        • Trafik
        • Idrott
    • Vinterkrigets gång
      • Krigsutbrottet
      • Skyddstruppsstriderna
      • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
      • Avvärjningssegrar vid östgränsen
      • Storanfallet på Näset
      • Moskvafreden
    • Hemmafronten i vinterkriget
      • Stöd till hemmafronten
      • Reglering
      • De evakuerade
      • Lotta Svärd -föreningen
    • Vinterkrigets berättelser
      • 1930-talet
        • Brist tid
        • Livet i en by på landsorten på Karelska näset på 1920 och 1930-talen
        • I arbete på en fabrik
        • En ung pojke i skogsarbete
      • Kriget
        • Krigsutbrottet
          • Nödmeddelandet 30.11.1939
          • Eldlop
          • Yngre värnpliktiga…
          • Ässä-regementets anda
        • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
          • De ödesdigra dagarna
          • Bataljonsläkare på Karelska näset i Vinterkriget
          • Den trettonde februari
          • Häränpäänniemi, mars…
          • Sex fiendebombplan inom fyra minuter
          • Summa februari 1940
          • Vöråbor i Första Brigaden
        • Avvärjningssegrar vid östgränsen
          • F19 anfaller
          • Lemetti
          • Marschernas tid
          • Nu gällde det livet!
          • Vilajoki
          • Österbottnisk bataljon…
        • Storanfallet på Näset
          • Rösten ur stenen
          • Inferno i vinterkriget
        • Moskvafreden
          • Vöråbor i Essens bataljon
      • Hemmafronten
        • Husmorsuppgifter som sextonåring
        • Luftbevakningen
        • Bombmaskiner över Helsingfors
        • En 7-årings minnesbild av då fadern ryckte ut i kriget
        • Stämningar i Helsinge landskommun under vinterkriget
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
      • Det politiska läget
      • Utbildning
      • Befästningsarbetet
      • Anskaffningar av krigsutrustning
      • Ett nytt krig nalkas
    • Fortsättningkrigets gång
      • Krigets utbrott
      • Anfallsskede
      • Ställningskriget
      • Avvärjningen av storanfallet på sommaren 1944
      • Storstriderna vid Tali-Ihantala, Vuosalmi och Viborgska viken
      • Vändpunkten
      • De sista segrarna
      • Mot fred
      • Vapenvilan
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
      • Den förflyttade befolkningen
      • Riksmarschen
      • Livsmedelbristen
      • Varubrist
      • Surrogat
      • Kvinnor i arbetskraften
      • Talkoverksamheten
      • Den förflyttade befolkningens återkomst till sina hemtrakter
      • Fiendens verksamhet mot civilbefolkningen
    • Berättelser i fortsättningkriget
      • Mellanfredens tid
        • Hennala 1941
      • Krigets gång
        • Anvalsskede
          • ”Det var då – 1941”
          • Bombningen av Poventsa
          • Säntämästriderna 18.8-7.9.1941
          • En Hesa-killes vandring…
          • Framåt
          • Intryck från Summa
          • Övergången av Viborgska viken
          • Att bli sårad
          • Säntämästriderna…
          • En episod i filmen Vägen till Rukajävi
          • Bofors 150 H/06 in memoriam
          • Roy Särs dagbok – Tunga sektionen 17
          • Våldsam spaning mot…
          • Så upplevde jag mitt elddop
          • Nattvardsgång i batteriet
        • Ställningskriget
          • De stilla åren 1942-1943
          • Ställningskriget
          • Ut för förstöra…
          • Bron vid Puro
          • En dagorder av Marttinen
          • Äventyr på en flotte
          • En patrull i Shemenski
          • Nya rekryter till sextiettan
          • En nykomling upplever Jandeba
          • Patrullfärd på Jandeba
          • Samposaari – Expeditionen
          • En ung soldat i krig
          • Livet i korsun
          • Min första permission
          • Fienden angriper ”Malta”
          • I krigets skola
          • Fritidsarbeten i Lempaala
          • Proviantering på ingenmansland
          • Patrulluppdrag
          • Studier på Kuittijärvis strand i Östkarelen
        • Avvärjningen av storanfallet på sommaren 1944
          • Första avvärjningssegern
          • Krigshändelserna…
          • Eldledare
          • 17. Divisionens pionjärer
        • Storstriderna
          • Vid Tali 25 juni 1944 …
          • Tienhaara vid stenbanken…
          • Tienhaara håller
        • De sista segrarna
          • Vi undgick fångenskap
        • Vapenvilan
          • Vapenstilleståndet 4.9.1944
          • Epilog – att vänja sig vid freden
      • Hemmafronten
        • Livet på hemmafronten
        • Naturligtvis ville vi bli lottor
        • Luftvärnslotta
        • Lottan i hästsjukhuset
        • Förbindelselotta 1941-1942
        • Partisananfallet i Laanila
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
      • Krigets första skeden
      • Krigsoperationerna
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
      • Krigets efterspel
      • Stabiliseringen av Finlands ställning
      • Våra krigs bokslut
    • Samhället
      • Återuppbyggnaden och kolonisationsverksamheten
      • Krigsskadeståndet
      • Levnadsvillkoren förbättras
    • Förvarsmakten
      • Hemförlovningen av armén
      • Vapensmusselaffären
      • Begränsningar i Paris fredsavtalet
      • Stopp på utvecklingen av försvarsmakten
    • Berättelser
      • En påminnelse om vapensmusslet
      • Om minröjning
      • Tiden efter kriget
      • Krigsskadeståndet
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
      • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
      • Jägarrörelsen
      • Det politiska läget
      • Samhällets struktur
      • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
      • Arbetarbefolkningen och demokratin
      • Emigrationen
      • Skolväsendet
      • Frihetskrig – Medborgarkrig
    • Självständigheten
      • Före självständigheten
        • Förtrycksperioderna
        • De första skedena i riksdagens verksamhet
        • Sveaborgsupproret
        • Den andra förtrycksperioden
        • Ordningsgardenas uppkomst
        • Ryska revolutionen och Finland 1
        • Ryska revolutionen och Finland 2
      • Efter självständigheten
        • Självständighetsprocess
        • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
        • Den röda och den vita terrorn
        • Krigets namn
        • Frihetskriget-medborgarkriget
        • Krigets gång
        • Konsekvensarna av kriget
        • Förlusterna under kriget
        • Fånglägren och rättegångarna
    • Veteranorganisationer
      • Finlands Krigsveteranförbund rf
      • Frontveteranernas förbund rf
      • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
      • Förbundet för de stupades anhöriga rf
      • Frontkvinnornas förbund rf
      • Krigsfångarna rf
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
      • Jägarrörelsen
      • Vapenbrödrarörelsen
      • Soldatgossarna
      • SNS-sällskapet
    • Andra grupper
      • Kvinnornas ansvar blev större
      • Krigsinvaliderna
      • Krigstidens barn
      • Krigsfångarna
      • Ingermanländarna i Finland
      • Utländska frivilliga i Finland
    • Vapenslagens verksamhet
      • Underhåll
      • Luftvärnet
      • Fjärrpatrullverksamheten
      • Fältartilleriet
      • Luftstridskrafterna
      • Sjöstridskrafterna
      • Pionjärverksamhet
      • Signalverksamhet
      • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
      • Militärprästerskapets verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
      • Vinterkrigets trupper
      • Viktigaste vapen i vinterkriget
      • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
      • De finska hästarna i kriget
    • Svenskspråkiga trupper
      • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
      • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
      • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
      • Svenskspråkiga trupper efter krigen
    • Minneskors och -medaljer
      • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
      • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
    • Berättelser
      • Före självständigheten
        • De första yttringarna
        • Sydösterbotten får vapen
        • Aktivism
      • Jägarrörelsen
        • Överresan till fiendeland
        • En etappmans upplevelser
      • En soldatgosses vinterkrig
      • Krigstidens barn
        • Barndomstiden…
        • Som krigsbarn till Danmark
      • Krigsfångarna
        • Tillfångatagen
        • Krigsfånge
        • Som krigsfånge
      • Utländska frivilliga i Finland
        • En för alla…
        • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
        • 25 juni 1944 vid Tali
        • ”Frontvardag” – hemlängtan
        • Jakten
        • Insatser på olika fronter
      • Signalfunktionen
      • Radio- och televerksamheten
      • Musikkår
    • Videoar (på finska)
      • Betydelsen av veteranernas arv
        • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
        • Intervju med president Mauno Koivisto
        • Intervju med general Jaakko Valtanen
        • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
      • Intervjuer med veteraner
      • Veteraanin iltahuuto -sång
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
      • Jägarrörelsen
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • 1930-talet
      • Vinterkriget
      • Fortsättningskriget
      • Riddarna av Mannerheimkorset
      • Kvinnors roll och uppgifter i krig
      • Lotta Svärd
      • Soldatshemförbundet
      • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
      • Berättelser om krigsinvalider
      • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
    • Produktion
  • Click to open the search input field Click to open the search input field Sök
  • Menu Menu
  • En tung granatkastare skjuter på tyska trupper
    I Torneå-Kemi.
    Tornio stridsområde 3.10.1944

    Raskas kranaatinheitin tulittaa saksalaisten asemia Tornion-Kemin maantien suunnassa (Ammuntaa seuraamassa oli ulkomaalaisten lehtimiesten retkikunta.) Tornion taistelualue 1944.10.03

Krigsoperationerna

I slutet på september koncentrerade staben för den finska armékåren fyra divisioner och två brigader till norra Finland och övertog ledarskapet för dem. Manskapsstyrkan omfattade dock sammanlagt bara ca 30 000. Finländarna gjorde 1.10. en överraskande och våghalsig landstigning i ryggen på tyskarna i Torneå. Landstigningen lyckades utan förluster, eftersom det inte fanns tyskar i Röyttä hamn. Häftiga strider utbröt likväl inom Torneåområdet. Landstigningen i Torneå var ett slags klimax på Lapplandskriget, fastän finländarnas tröttsamma framryckning i månader under strid norrut började först efter detta. Landstigningen i Torneå bevisade för Sovjetunionen att Finland verkligen ämnade genomföra de åtgärder som villkoren i vapenvilan förutsatte.

För tyskarnas vidkommande var det speciellt viktigt att uppehålla finländarna så länge att man via vägkorsningen i Rovaniemi skulle hinna förflytta över 100 000 man och en stor mängd utrustning norrut. De klarade av detta eftersom finländarna erövrade Rovaniemi först 16.10. I varje fall hade erövringen en stor psykologisk betydelse för finländarna. Före sin avfärd hade tyskarna förstört Rovaniemi i grunden.

Vid sitt tillbakadragande använde tyskarna den så kallade brända jordens taktik för att fördröja finländarnas framryckning. Detta innebar bland annat att byggnader, broar och vägar förstördes. Till detta hörde en omfattande minering och utläggning av försåt. Det var inte något från vanligheten avvikande att tyskarna använde den brända jordens taktik, eftersom olika parter till exempel under andra världskriget tidvis i stor utsträckning använde sig av den. I december i början av 1939 använde finländarna sig av sådan taktik i vinterkrigets skyddstruppsskede.

Lapplandskriget fortsatte enligt ett slags grundschema och var mycket besvärligt för de framryckande finländska trupperna. Tyskarna försökte i sina befästa fördröjningsställningar avvärja finländarnas anfall i vägriktningarna. Efter detta begav sig finländarna i allmänhet på uttröttande kringgående rörelser i tyskarnas rygg genom den väglösa terrängen. För det mesta hann tyskarna lösgöra sig till följande fördröjande ställning, varvid det föregående upprepades. Finländarnas tunga beväpning och underhåll togs inte med i de kringgående rörelserna och också annars blev de efter på grund av de förstörda vägförbindelserna. Mannarnas bespisning bestod till stor del av knäckebröd och vatten och det var kontinuerlig brist på skjutförnödenheter. Det rådde minfara överallt.

I oktober fortsatte finländarna jakten på tyskarna från Rovaniemi längs Ishavsvägen mot Ivalo och i Torneådalen mot Muonio. Strider fördes i flera av tyskarnas fördröjningsställningar. Enligt villkoren för vapenvilan skulle reservisterna inom Finlands armé hemförlovas före 5.12., således då krigsoperationerna ännu pågick. De sista striderna under kriget var finländarna tvungna att föra med beväringstrupper. Detta skede har kallats ”barnens korståg”.

I krigsslutet från och med februari 1945 stod endast en avdelning på 600 man mot tyskarna i Lappland. Den var sammansatt av stampersonal och beväringar. De sista tyskarna lämnade Finlands territorium via Kilpisjärvi i Enontekiö 27.4.1945. Lapplandskriget var slut.

Finländarnas förluster i Lapplandskriget var 774 stupade, 262 försvunna, av vilka åtminstone 164 blev tillfångatagna, samt ca 3 000 sårade. Tyskarnas förluster var i det närmaste 1 000 stupade, över 2 000 sårade och 1 300 tillfångatagna.

Psykologiskt sett var inte Lapplandskriget lätt för de finländska soldaterna. Att vända sig emot de forna vapenbröderna var inte enkelt för alla. På hösten 1944 påverkades reservisternas stridsmotivation av att alla väntade på hemförlovningen som redan var känd. Helt naturligt ville inte någon längre riskera sitt liv. Också de unga beväringarnas ställning var besvärlig. Å andra sidan förorsakade tyskarnas grundliga förstörelse i krigets slutskede av Lappland bitterhet och ökade finländarnas kampvilja.

Det viktigaste för Finlands vidkommande i Lapplandskriget var att vår armé kompromisslöst uppfyllde den uppgift som vår statsledning hade gett den i det politiskt och psykologiskt svåra läget. De villkor som Sovjetunionen uppställt för vapenvilan uppfylldes. Finland kunde börja tänka på ett liv i fred.

  • Lapplandskrigets politiska bakgrund
  • Lapplandskrigets gång
    • Krigets första skeden
    • Krigsoperationerna
  • Hemmafronten i lapplandskriget

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Search Search

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top Scroll to top Scroll to top