Enligt vapenstilleståndsavtalet måste Finlands armé före 5.12.1944 inrikta sig på fred. Den ordinarie armén, som i huvudsak bestod av unga beväringar, stannade kvar i Lapplandskriget. Man var tvungen att upplösa skyddskårsorganisationen den 7 november.

Den finska flottan var ännu i åratal tvungen att fortsätta en omfattande minröjningsverksamhet, eftersom man under krigsåren hade lagt ut över 60 000 sjöminor och röjningshinder, av vilka största delen dock undanröjdes under kriget.

Efter kriget röjdes ca 16 000 sjöminor. I verksamheten deltog sammanlagt ca 200 fartyg samt 2 000 man, av vilka 1 500 var beväringar. Arbetet var farligt och 28 av dem som deltog i röjningsarbetet omkom. Officiellt avslutades röjningen av havsområdet år 1950, men också ofta efter detta gavs varning i rundradion om observerade drivminor.