Villkoren för vapenvilan som ingicks på hösten 1944 var tunga för Finland. Man förlorade Karelen på nytt. Dessutom var man tvungen att frånträda Petsamo och att arrendera ut Porkala till Sovjetunionen på femtio år. Tyskarna som fanns i landet måste avväpnas. Ett stort krigsskadestånd bestämdes för Finland.
Hösten 1944 var osäkerhetens tid i Finland. De stränga villkoren för vapenvilan, truppernas tillbakadragande bakom 1940-års gräns, utrymningen av Porkalaområdet och sovjettruppernas uppdykande i närheten av huvudstaden, samt striderna mot tyskarna skapade osäkerhet. De stora inrikespolitiska problemen hängde ihop med detta.
För att övervaka att villkoren i vapenstilleståndsavtalet uppfylldes, kom en kommission, tillsatt av de allierade till vårt land 22.9. Den bestod av ca 200 ryssar och 15 engelsmän. Kommissionen hade diplomatiska rättigheter och den fungerade mycket strängt i det första skedet, vilket väckte misstankar om dess syfte. Förutom sina huvuduppgifter ingrep kommissionen också i många andra saker, såsom i befriandet av politiska fångar, krigsfångarnas gravar, spionverksamheten, arméns utbildning, kustförsvaret, lagringen av stridsutrustning och till och med beträffade böcker som fanns i biblioteken för utlåning.
På order av kontrollkommissionen togs 1783 olika verk bort från biblioteken i Finland eftersom dessa ansågs vara fientligt sinnade mot Sovjetunionen. Detta innebar att ca 30 000 böcker sattes bakom lås. Bland dem fanns verk som innehöll propaganda och som kritiserade sovjetsystemet, men också rena äventyrsböcker och krigsbeskrivningar samt kåserier. Ofta gick det inte upp för den stora allmänheten vad avlägsnandet grundade sig på. I vissa av skolelevernas böcker vara man tvungen att limma in nya texter ovanpå den text som tidigare använts vid studierna.
Vid den praktiska tillämpningen av mellanfredsvillkoren upplöstes Skyddskårsorganisationen, Lotta Svärd-organisationen samt Finlands Vapenbrödra Förbund. Också hundratals andra organisationer och föreningar upplöstes närmast av politiska skäl.
Krigsansvarighetsrättegångarna under åren 1945-46 var en följd av de finländska kommunisternas initiativ som togs redan på hösten 1944. I början hade man inte bråttom med saken, eftersom de åtalade enligt Finlands lagstiftning och rättsuppfattning inte hade gjort sig skyldiga till några som helst förbrytelser. Läget ändrades i augusti 1945, då segrarmakterna beslöt att också politisk verksamhet kan vara en krigsförbrytelse. I detta skede ansågs det nödtvunget att påbörja förberedelserna för rättegången i synnerhet då den sovjetiska ordföranden för kontrollkommissionen krävde det.
För att göra rättegången möjlig gick riksdagen med på att i strid med Finlands regeringsform stifta en retroaktiv lag. Vid rättegångarna var det en klar avsikt att döma de åtalade utan avseende till de synpunkter som försvaret förde fram. Domarna föll 21.2.1946. Den förra presidenten Risto Ryti och sju andra personer dömdes till fängelsestraff mellan 2 och 10 år. Majoriteten av finländarna har aldrig godkänt domarna. De dömda hade varit tvungna att fatta svåra politiska beslut i situationer då alla annorlunda beslut skulle ha lett till oanade följder för Finlands vidkommande. Anfallet som Stalin inlett mot vårt land på hösten 1939 ansågs allmänt i Finland som den verkliga orsaken till alla de tre krigen, antingen direkt eller som följdverkan.
Porkala
Genom att arrendera Porkala området ville Stalin trygga den sovjetiska flottans obehindrade passage till Östersjön, hålla Finlands statsledning under press och göra det möjligt att med artillerield vid behov beskjuta Helsingfors. Finlands huvudstad, presidentslottet och statsförvaltningens högsta ledning var vilket ögonblick som helst inom räckhåll för det tunga kustartilleriet som var förlagt i Porkala. Finland skulle inte ha haft någon möjlighet att besvara elden, eftersom man varit tvungen att montera ner Finlands långtbärande kustartilleri från Porkalas närområden. Porkala stödjepunkt var en stark inrikes- och utrikespolitisk samt miltär skrämselmetod mot Finland. Hotet från Porkala försvann år 1956 då Sovjetunionen överlät området tillbaka till Finland.