Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu Menu

Idrott

I Finland hade idrotten redan från början av 1900-talet haft en kraftigt stärkande inverkan på den nationella självkänslan. Det verkliga genombrottet skedde vid de olympiska spelen i Stockholm. Vid dessa olympiska spel ”sprangs Finland in på världskartan” av Hannes Kolehmainen. Han vann tre guldmedaljer, en silver, satte två världsrekord och var spelens bästa idrottsman. Sammanlagt fick finländarna 26 medaljer, av vilka nio var guld. Finland placerade sig i medaljstatistiken som fjärde i hela världen. Ett problem var vilken flagga som skulle hissas då finländarna allt emellanåt ställde sig på prispallen. Slutligen gick man in för en praxis enligt vilken Rysslands flagga hissades och under den en blåvit vimpel som det stod Finland på.

Finland befäste sin ställning inom idrotten som en verklig stormakt på 1920- och 30 -talen. I alla olympiska spel under denna tidsperiod var Finland bland de fem framgångsrikaste nationerna. De framgångsrikaste spelen i vår olympiska historia var de olympiska spelen i Paris år 1924. Då erhöll finländarna 14 guldmedaljer samt 23 andra medaljer. Av nationerna var Finland tredje efter Förenta Staterna och Frankrike och lämnade efter sig de andra stormakterna inom idrott. Efter tre olympiska spel steg Paavo Nurmi för årtionden fram som den överlägset bästa idrottsmannen under alla tider efter att ha vunnit sammanlagt nio guldmedaljer.

Idrotten bestod inte enbart av toppidrott, utan ett omfattande arbete gjordes för att gymnastik och idrott skulle bli något för hela Finlands folk. På olika håll i landet byggdes ett stort antal olika slags sportplaner, man inrättade idrottsinstitut, träningen utvecklades och man ordnade tävlingar i gymnastik och idrott för olika åldrar och på olika nivåer. Som ett bevis på uppskattningen av den finländska idrottskulturen fick Finland i uppdrag att ordna sommarolympiaden år 1940, då Japan som hade ansvaret för arrangemangen, var förhindrat med anledning av sitt krig i Kina. I Finland förberedde man sig med iver inför den kommande olympiaden. Kriget förhindrade genomförandet. Många finländska toppidrottare ljöt hjältedöden i vinter- och fortsättningskrigen.

  • Vinterkrigets bakgrund
    • Utveckling av försvarsberedskap
      • Utbildning
      • Materielanskaffningarna
      • Materiella bristerna
      • Mobiliseringssystemet
      • Befästningsarbetet
      • Befolkningsskyddet
      • Skyddskårsorganisationen
      • Lotta Svärd -föreningen
      • Soldatshem
    • Utrikespolitisk situation
      • Tyskland
      • Sovjetunionen
      • Storbritannien och Frankrike
      • De militära säkerhetsarrangemangen
      • Underhandlingarna med Sovjetunionen
      • Molotov-Ribbentroppakten
      • Den utrikespolitiska utvecklingen under vinterkriget
    • Samhället
      • Den inrikespolitiska utveckling
      • Befolkning
      • Skolverket
      • Näringslivet
      • Trafik
      • Idrott
  • Vinterkrigets gång
    • Krigsutbrottet
    • Skyddstruppsstriderna
    • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
    • Avvärjningssegrar vid östgränsen
    • Storanfallet på Näset
    • Moskvafreden
  • Hemmafronten i vinterkriget
    • Stöd till hemmafronten
    • Reglering
    • De evakuerade
    • Lotta Svärd -föreningen
  • Vinterkrigets berättelser
    • 1930-talet
      • Brist tid
      • Livet i en by på landsorten på Karelska näset på 1920 och 1930-talen
      • I arbete på en fabrik
      • En ung pojke i skogsarbete
    • Kriget
      • Krigsutbrottet
        • Nödmeddelandet 30.11.1939
        • Eldlop
        • Yngre värnpliktiga…
        • Ässä-regementets anda
      • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
        • Bataljonsläkare på Karelska näset i Vinterkriget
        • De ödesdigra dagarna
        • Den trettonde februari
        • Häränpäänniemi, mars…
        • Sex fiendebombplan inom fyra minuter
        • Summa februari 1940
        • Vöråbor i Första Brigaden
      • Avvärjningssegrar vid östgränsen
        • F19 anfaller
        • Lemetti
        • Marschernas tid
        • Nu gällde det livet!
        • Vilajoki
        • Österbottnisk bataljon…
      • Storanfallet på Näset
        • Rösten ur stenen
        • Inferno i vinterkriget
      • Moskvafreden
        • Vöråbor i Essens bataljon
    • Hemmafronten
      • Husmorsuppgifter som sextonåring
      • Luftbevakningen
      • Bombmaskiner över Helsingfors
      • En 7-årings minnesbild av då fadern ryckte ut i kriget
      • Stämningar i Helsinge landskommun under vinterkriget

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top