Efter revolutionen utkämpades ett blodigt inbördeskrig i Ryssland, som upphörde först i och med att Sovjetunionen bildades år 1922. Sovjetunionen isolerade sig delvis från den övriga världen, men stödde samtidigt världsomstörtande rörelser. Misstro mot Sovjetunionen väcktes av uppgifter om terror som var riktad mot den egna befolkningen och som V.I. Lenin inledde genast han kom till makten. Då Lenin dött år 1924 fortsatte J.V.Stalin med terrorn. Miljoner medborgare, speciellt bönder och ukrainare, dödades eller svältes ut till stor del familjevis. År 1937 inleddes dessutom de så kallade Stalins utrensningar, som drabbade alla folkskikt

I spanska inbördeskriget stödde Sovjetunionen den vänstersinnade regeringens trupper det vill säga de republikanska med ett mycket stort vapenbistånd, politisk personal och mindre stridsenheter som erhållit specialutbildning. På 1930-talet utvecklade Sovjetunionen sin försvarsmakt effektivt och mycket kraftfullt. Man fäste särskild uppmärksamhet på pansartrupper och fältartilleri. I slutet på 1930-talet hade Sovjetunionen över 20 000 pansarvagnar, då till exempel Tyskland och Frankrike hade under 3 000 dylika. Som först i världen tog Sovjetunionen luftlandsättningstrupper i bruk. Målet med utvecklingen av Sovjetunionens väpnade styrkor var att få till stånd en militärmakt som var överlägsen i hela världen. Stalins utrensningar i slutet på 1930-talet, som utplånade officerseliten i det närmaste helt, försvagade likväl de sovjetiska väpnade styrkornas effektivitet.

År 1932 ingick Sovjetunionen ett nonaggressionsavtal med Finland, i vilket gränserna från freden i Dorpat år 1920 garanterades. Avtalet förlängdes år 1934 för tio år framåt.