Från början av fortsättningskriget bombade Sovjetunionens flygplan då och då städer i Finland. De egentliga storbombningarna mot Helsingfors skedde i februari 1944. Vid dessa tre bombningar miste 146 personer livet och 109 hus förstördes. Luftvärnet i Helsingfors var så effektivt, att knappt 5% av ca 15 000 bomber av olika slag föll inom stadens område. Utan detta värns effektivitet skulle Helsingfors ha fått enorma skador och civilbefolkningens förluster hade varit oförutsägbart stora.

De sovjetiska partisanernas anfall mot fredliga finländska byar speciellt i Norra Finland förorsakade tidvis mycket bekymmer och oroligheter. Partisanerna mördade sammanlagt ca 150 civilpersoner, huvudsakligen kvinnor och barn. Partisanerna meddelade till sina överordnade staber att de hade förstört militärförläggningar och militära avdelningar. Många partisaner belönades med utmärkelsetecken. Partisanerna som deltagit i mord och andra våldshandlingar mot civilbefolkningen, i likhet med andra skyldiga till krigsförbrytelser från segrarmakterna har inte ställts till svars för sina handlingar.

Förlusterna bland civilbefolkningen i vårt land, sammanlagt 2700 personer, var mycket små i förhållande till andra länder. Detta berodde på att befolkningen inte blev kvar inom stridszonen och på så sätt under elden, vårt land ockuperades inte och bombningarna som Sovjetunionen riktade mot våra städer ledde inte till de resultat som anfallaren planerat.