Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu

Krigsfångarna

I vinterkriget blev 850-900 finländska och 6000 sovjetiska soldater krigsfångar. Fångenskapstiden blev kort och redan i april 1940 återbördades 838 finländska och 5572 sovjetiska krigsfångar till sina hemländer. I Sovjetunionen dömdes ca 500 före detta fångar till döden för ”att de sviket sin ed” och resten sändes till fångläger.

I Finland mottogs krigsfångarna med känslor av lättnad, då de försvunna konstaterades vara i livet. De kunde återvända till sina hem redan inom några veckor efter fångutväxlingen. Endast en relativt liten del av de finländska krigsfångarna hade dött under fångenskapen. Detta berodde på att fångenskapstiden var kort och behandlingen av fångarna bättre än under fortsättningskriget. De som dog var i regel sådana som sårats.

I början av vinterkriget blev också flera hundra finländska civilpersoner krigsfångar, då evakueringen av dem misslyckades på grund av Sovjetunionens överraskande anfall. Så skedde speciellt norr om Ladoga i den så kallade Hyrsyläkröken samt i Suomussalmi. Trots den korta fångenskapstiden dog i synnerhet små barn i de bristfälliga förhållandena i fånglägren.

Under fortsättningskriget fick finländarna ca 64000 fångar, av vilka ca 44000 återbördades till Sovjetunionen på hösten 1944. I finländska krigsfångläger dog ca 18000 sovjetiska fångar. Dödligheten var stor i början av kriget på vintern 1941/42. Orsaken var fångarnas dåliga hälso- och näringstillstånd redan då de blev tillfångatagna, finländarnas ringa beredskap att ta emot ett så stort antal krigsfångar och den otillräckliga födan. Fångarnas officiella proviantranson var densamma som den finländska civilbefolkningens, men fångarna kunde inte komplettera den alltför knappa maten på samma sätt som den fria befolkningen.

De sovjetiska krigsfångarnas förhållanden förbättrades snabbt. Matsituationen för fångar som gick i arbete förbättrades väsentligt då 50-70% av dem började få mat i privata hushåll. Över 40000 fångar arbetade i olika skeden på finländska lantgårdar under ledning av husbondefolket. Många fick nära nog ställning som familjemedlemmar.

Ca 1 000 sovjetiska fångar avrättades eller sköts på grund av uppror eller rymning. Dessutom rymde 1 400 krigsfångar som inte ville återvända till Sovjetunionen.

Något exakt antal på de finländare som blev krigsfångar under fortsättningskriget har man aldrig lyckats klarlägga. Många hade dött i fånglägren. Utgående från forskning som gjorts i vårt land uppskattas antalet till 3400-3500. I Lapplandskriget blev endast 16-17 finländska soldater krigsfångar. Ej heller finns det exakta uppgifter på antalet döda i krigsfångenskap under fortsättningskriget. I de siffror som erhållits från Ryssland i olika sammanhang är det stora skillnader. Detta beror delvis på att i alla statistiker har inte medräknats de finländska soldater som blev tillfångatagna av partisaner, och som partisanerna enligt order sköt genast efter att de blivit förhörda. Enligt finländska uppskattningar miste ca 1400 finländska soldater livet under tiden i fångenskap. Efter fortsättningskriget återbördades ca 2000 till Finland. Tiden i fångenskap hade varit mycket svår för många finländska krigsfångar.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: juha.tammikivi(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7308

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top