Då Sovjetunionens storanfall inletts 9.6.1944 och lett till genombrott, ingick republikens president Risto Ryti i eget namn avtal med Tysklands utrikesminister von Ribbentrop om att Finland inte ingår separat fred med Sovjetunionen. Efter undertecknandet av detta avtal gav Tyskland, som för egen del var i stora svårigheter med anledning av landstigningen i Normandie och striden i Vitryssland och som genast hade blivit ett stornederlag, en mycket betydande vapenhjälp och sände också trupper som stöd åt Finland. Dessa åtgärder hade stor betydelse för finländarnas avvärjningsseger, fastän verkningarna av dem i huvudsak kom till synes först efter att finländarnas försvar redan stabiliserats.

Republikens president Risto Ryti avgick 1.8.1944, så att avtalet som han ingått kunde förfalla och fredsförhandlingarna skulle kunna börja. På sommaren 1944 hade han för Finlands bästa gjort en riktig statsmannagärning. Marskalken av Finland, Mannerheim valdes genom en undantagslag till republikens president 5.8.1944. Fredsförhandlingarna inleddes och de ledde relativt snabbt till resultat. Vapenvilan trädde i kraft 4.9.1944.