Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu
  • Livsmedelsaffär laddad i Makilo den 20 september 1944

Varubrist

Vårt lands utrikeshandel krympte märkbart med anledning av kriget som pågick i Europa. Handel kunde föras nästan enbart med Tyskland, Sverige, Förenta staterna och Danmark. Handelsförbindelserna med västländerna sköttes via hamnen i Petsamo. Hundratals lastbilar transporterade varorna längs den långa och dåliga Ishavsvägen till Petsamo.

Petsamo-området hade också utrikespolitisk betydelse, eftersom Tyskland, Sovjetunionen och Storbritannien kände stort intresse för den för krigsindustrin så livsviktiga nickeln som man fick från gruvan i Kolosjoki i Petsamo.

Varuutbudet krympte både kvalitativt och kvantitativt. På grund av vinterkriget hade också den egna produktionen krympt. Ca 15% av odlingsmarken och en fjärdedel av boskapen hade förlorats. Strax efter vinterkriget vara man tvungen att utöka regleringen av livsmedel. Detta hade tillsvidare berört enbart kaffe och socker. Nu medtogs också spannmål och smör. Till senhösten 1940 blev slutligen alla viktiga livsmedel satta under reglering. Då priserna på livsmedel naturligtvis började stiga okontrollerbart, vidtogs också prisreglering av lantbruksprodukter. Detta ledde å sin sida till smyghandel med produkterna, det vill säga ”svartabörshandel”.

Genast efter vinterkriget började bostadsbristen inverka i städerna, eftersom det genom byggnadsverksamhet inte hade varit möjligt att ersätta de bostäder som hade förstörts eller blivit kvar inom de förlorade områdena. Speciellt den förflyttade befolkningen blev ofta tvungen att bo mycket trångt i sina nya hem. Med anledning av den kraftiga hyresstegringen blev man tvungen att stifta en lag för att förhindra oskäliga hyror.

Under fortsättningskriget tog många varor som var viktiga för samhällsverksamhetens vidkommande antingen slut helt och hållet eller så var man tvungen att i avsevärd grad begränsa användningen av dessa.

Dylika varor eller ämnen var motorbränslen, gummi, reservdelar och många råvaror som metallindustrin behövde. Till exempel inskränkningen av biltrafiken var verkligen betydande. Genom import kunde man endast delvis underlätta situationen. Finland var nästan helt och hållet beroende av den import som skedde från Tyskland. Av vår utrikeshandel skedde 80-85 % med Tyskland eller med av tyskarna ockuperade länder.

I städerna var butikernas skyltfönster i stor utsträckning förtäckta med bräder i händelse av bombningar, om det också inte fanns så mycket att skylta med. Finländarna tvingades under krigen vänja sig vid att köa. Redan ryktet om att någon vara kommit ut i handeln räckte till för att det skulle bildas långa köer.
Hela folkets gemensamma mål var att spara energi. Man försökte med många medel begränsa användningen av elektricitet, samt all sådan verksamhet som krävde energi, om den inte var absolut nödvändig.

Ordet återanvändning var ännu inte känt under krigen. Redan före fortsättningskrigets utbrott inleddes likväl i verkligheten en aldrig tidigare skådad återanvändningsverksamhet. För dess praktiska arrangemang grundades Maan Romu, som organiserade ett effektivt system. Man började återanvända allt som var möjligt, från tandkrämstuber i metall till lumpor. Avstjälpningsplatser, källare och vindar utnyttjades noga. Sortering av avfall togs i bruk. Hela folket deltog i återanvändningen. Skoleleverna använde flera dagar om året till att samla ihop skrot och annat som dög till återanvändning. Återanvändningen hade stor betydelse i tryggandet av Finlands krigsansträngningar och vårt folks utkomst.

  • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Det politiska läget
    • Utbildning
    • Befästningsarbetet
    • Anskaffningar av krigsutrustning
    • Ett nytt krig nalkas
  • Fortsättningkrigets gång
    • Krigets utbrott
    • Anfallsskede
    • Ställningskriget
    • Avvärjningen av storanfallet på sommaren 1944
    • Storstriderna vid Tali-Ihantala, Vuosalmi och Viborgska viken
    • Vändpunkten
    • De sista segrarna
    • Mot fred
    • Vapenvilan
  • Hemmafronten i fortsättningkrigets
    • Den förflyttade befolkningen
    • Riksmarschen
    • Livsmedelbristen
    • Varubrist
    • Surrogat
    • Kvinnor i arbetskraften
    • Talkoverksamheten
    • Den förflyttade befolkningens återkomst till sina hemtrakter
    • Fiendens verksamhet mot civilbefolkningen
  • Berättelser i fortsättningkriget
    • Mellanfredens tid
      • Hennala 1941
    • Krigets gång
      • Anvalsskede
        • ”Det var då – 1941”
        • Bombningen av Poventsa
        • Säntämästriderna 18.8-7.9.1941
        • En Hesa-killes vandring…
        • Framåt
        • Intryck från Summa
        • Att bli sårad
        • Övergången av Viborgska viken
        • Säntämästriderna…
        • Bofors 150 H/06 in memoriam
        • En episod i filmen Vägen till Rukajävi
        • Roy Särs dagbok – Tunga sektionen 17
        • Våldsam spaning mot…
        • Så upplevde jag mitt elddop
        • Nattvardsgång i batteriet
      • Ställningskriget
        • De stilla åren 1942-1943
        • Ställningskriget
        • Ut för förstöra…
        • Bron vid Puro
        • En dagorder av Marttinen
        • Äventyr på en flotte
        • En patrull i Shemenski
        • En nykomling upplever Jandeba
        • Nya rekryter till sextiettan
        • Patrullfärd på Jandeba
        • Samposaari – Expeditionen
        • En ung soldat i krig
        • Livet i korsun
        • Min första permission
        • Fienden angriper ”Malta”
        • I krigets skola
        • Fritidsarbeten i Lempaala
        • Proviantering på ingenmansland
        • Patrulluppdrag
        • Studier på Kuittijärvis strand i Östkarelen
      • Avvärjningen av storanfallet på sommaren 1944
        • Första avvärjningssegern
        • Krigshändelserna…
        • Eldledare
        • 17. Divisionens pionjärer
      • Storstriderna
        • Vid Tali 25 juni 1944 …
        • Tienhaara vid stenbanken…
        • Tienhaara håller
      • De sista segrarna
        • Vi undgick fångenskap
      • Vapenvilan
        • Vapenstilleståndet 4.9.1944
        • Epilog – att vänja sig vid freden
    • Hemmafronten
      • Livet på hemmafronten
      • Naturligtvis ville vi bli lottor
      • Luftvärnslotta
      • Lottan i hästsjukhuset
      • Förbindelselotta 1941-1942
      • Partisananfallet i Laanila

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: juha.tammikivi(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7308

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top