Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu Menu
  • Sorgflaggning i Helsingfors i mars 1940

Moskvafreden

Fredstrevanden hade inletts redan i slutet av februari 1940. De egentliga underhandlingarna inleddes 8.3.1940 i Moskva. Också Sovjetunionens ledning försökte snabbt uppnå fred. Sovjetunionen hade förutom enorma manskaps- och utrustningsförluster lidit en stor prestigeförlust. Ett eventuellt ingripande av Frankrike och England skulle ha haft oanade följder.

Dessutom närmade sig menförestid, vilket skulle ha försvårat massarméns verksamhet. Fredsfördraget undertecknades 12.3.1940 och fientligheterna upphörde 13.3. Finlands vinterkrig hade räckt 105 ärofyllda dagar.

Moskvafredens villkor var tunga. Fastän Finland hade kämpat tappert och framgångsrikt mot den övermäktiga fienden måste landet nöja sig med de fredsvillkor som denne dikterade. Man förlorade Karelen, var tvungen att utarrendera Hangö udd och över 400000 finländare måste evakueras. Finlands blåkorsflaggor hissades på halvstång den dag då kriget slutade. De uttryckte sorg med anledning av det förlorade Karelen och andra avträdda områden. Samtidigt hedrades de 23000 stupade och 45000 sårade finländska soldaterna. Det gav ingen tröst att fiendens förluster hade varit minst fem-sexfalt större.

Denna avvärjningsseger som vinterkrigets veteraner, således de unga beväringarna, reservisterna och till och med skolpojkarna kämpade för var den största prestationen under Finlands självständighet. Det finländska vinterkriget kan anses som mycket säreget i mänsklighetens historia. Överallt i världen spred sig beskedet om finländarnas stordåd. Över 300 utländska journalister rapporterade dagligen till sina hemländer om det nordliga hjältefolkets kamp.

”Vinterkrigets mirakel” hade inträffat. Grunden för detta hade lagts genom utvecklingen före kriget samt genom ”Vinterkrigsandan” som uppstod under YH- och krigstiden. I striderna överskred vinterkrigets veteraner gränserna för mänsklig uthållighet och hemmafronten deltog i striden av fullaste hjärta. Under vinterkriget besannades de ord som skrivits på Kungsporten på Sveaborg: ”O eftervärld, stå här på egen botten och lita icke på främmande hjälp”. Dessa ord innehåller visdom också för dagens finländare.

  • Vinterkrigets bakgrund
    • Utveckling av försvarsberedskap
      • Utbildning
      • Materielanskaffningarna
      • Materiella bristerna
      • Mobiliseringssystemet
      • Befästningsarbetet
      • Befolkningsskyddet
      • Skyddskårsorganisationen
      • Lotta Svärd -föreningen
      • Soldatshem
    • Utrikespolitisk situation
      • Tyskland
      • Sovjetunionen
      • Storbritannien och Frankrike
      • De militära säkerhetsarrangemangen
      • Underhandlingarna med Sovjetunionen
      • Molotov-Ribbentroppakten
      • Den utrikespolitiska utvecklingen under vinterkriget
    • Samhället
      • Den inrikespolitiska utveckling
      • Befolkning
      • Skolverket
      • Näringslivet
      • Trafik
      • Idrott
  • Vinterkrigets gång
    • Krigsutbrottet
    • Skyddstruppsstriderna
    • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
    • Avvärjningssegrar vid östgränsen
    • Storanfallet på Näset
    • Moskvafreden
  • Hemmafronten i vinterkriget
    • Stöd till hemmafronten
    • Reglering
    • De evakuerade
    • Lotta Svärd -föreningen
  • Vinterkrigets berättelser
    • 1930-talet
      • Brist tid
      • Livet i en by på landsorten på Karelska näset på 1920 och 1930-talen
      • I arbete på en fabrik
      • En ung pojke i skogsarbete
    • Kriget
      • Krigsutbrottet
        • Nödmeddelandet 30.11.1939
        • Eldlop
        • Yngre värnpliktiga…
        • Ässä-regementets anda
      • Avvärjningssegrarna på Karelska näset
        • Bataljonsläkare på Karelska näset i Vinterkriget
        • De ödesdigra dagarna
        • Den trettonde februari
        • Häränpäänniemi, mars…
        • Sex fiendebombplan inom fyra minuter
        • Summa februari 1940
        • Vöråbor i Första Brigaden
      • Avvärjningssegrar vid östgränsen
        • F19 anfaller
        • Lemetti
        • Marschernas tid
        • Nu gällde det livet!
        • Vilajoki
        • Österbottnisk bataljon…
      • Storanfallet på Näset
        • Rösten ur stenen
        • Inferno i vinterkriget
      • Moskvafreden
        • Vöråbor i Essens bataljon
    • Hemmafronten
      • Husmorsuppgifter som sextonåring
      • Luftbevakningen
      • Bombmaskiner över Helsingfors
      • En 7-årings minnesbild av då fadern ryckte ut i kriget
      • Stämningar i Helsinge landskommun under vinterkriget

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top