Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu Menu

Förtrycksperioderna

Från och med år 1809 hade Finland varit en del av Ryssland i egenskap av ett autonomt storfurstendöme. I slutet av 1800-talet blev Finland ställning föremål för offentlig uppmärksamhet i Ryssland då den ryskvänliga pressen i kritiserande ton började skriva om saken. I februari 1899 offentliggjorde storfursten av Finland, kejsar Nikolai II det Nådiga manifestet som gällde Finland, som man började kalla Februarimanifestet.

I det fastställdes rikslagstiftningsordningen för landet, vilket i avsevärd grad begränsade Finlands autonomi. Kejsaren hade då han kom till makten förklarat sig på samma sätt som sina föregångare att iaktta Finlands grundlagar. Finlands folk förlorade sitt förtroende för kejsaren och sade att härskaren var en ”edsbrytare”.

År 1898 hade Nikolai Bobrikov utnämnts till Finlands generalguvernör. Han körde hårt på förryskningen av Finland. Han uppgjorde ett program i tio punkter, genom vilket Finlands autonomi i praktiken skulle komma att indras. Den svaga kejsaren godkände programmet. Särskilt betydelsefull var den nya värnpliktslagen som hade stiftats år 1901, enligt vilken finländarna var tvungna, i strid med den gällande värnpliktslagen från år 1878, att tjänstgöra också utanför Finlands gränser.

En stor del finländare svarade på Bobrikovs åtgärder med passivt motstånd. Detta tog sig uttryck i att man inte följde de utfärdade föreskrifterna och inte heller annars befrämjade man förryskningsåtgärderna. Finländarna gick också i en omfattande uppbådsstrejk. En stor del av dem som var i uppbådsåldern infann sig inte år 1902 till uppbådsplatsen.

Om finlands folks långtgående samstämmighet berättar för sin del försöket att i mars 1899 överlämna den så kallade Stora adressen till kejsaren. Syftet med adressen var att uttrycka bekymret för Finlands ställning. På mindre än tio dygn samlade huvudsakligen studenter in 523000 namn på denna medborgaradress. En delegation på 500 personer förde adressen till Petersburg. Kejsaren tog inte emot delegationen.

Förutom det passiva motståndet började personer som sades vara aktivister en mera kompromisslös verksamhet. En del ryssar samt finländska tjänstemän som representerade undfallenhetsriktningen mördades. Skolöverstyrelsens biträdande kamrer Eugen Schauman sköt Bobrikov i juni 1905 i senatens trappor och tog därefter själv sitt liv. Mordet på Bobrikov godkändes allmänt i Finland. Det ledde dock inte till att Rysslands grepp om Finland mildrades utan detta berodde på den inre jäsningen i Ryssland.

I oktober 1905 spred sig en strejkrörelse från Ryssland till Finland, som ledde till storstrejk i vårt land. Under strejken inrättades två slags garden för att upprätthålla ordningen, röda garden och skyddskårer, inom vilka slutligen fanns 6 500 beväpnade män. Förhållandet mellan gardena var tidvis spänt och nära att leda till väpnade sammandrabbningar.

Med anledning av storstrejken och andra samhälleliga samt politiska påfrestningar undertecknade kejsar Nikolai II år 1905 det så kallade Novembermanifestet, i vilket verkställandet av Februarimanifestet avbröts.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top