Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu Menu

Ryska revolutionen och Finland 1

De negativa verkningarna av det utdragna första världskriget började märkas allt tydligare i Ryssland på vintern 1916-17. Den dåliga krigsframgången, tröttheten bland trupperna och missnöjet samt de stora förlusterna försämrade soldaternas humör och försvagade stridsförmågan.

På hemmafronten började det förekomma oroligheter med anledning av livsmedelsbristen och den omfattande regleringen. Människorna började plundra lager och det uppstod sammandrabbningar med ordningsmakten. Vid samma tid utövade olika revolutionära grupperingar uppviglande verksamhet.

I Petersburg växte oroligheterna till en allvarlig politisk kris i början av mars 1917. Kejsaren försökte med våld få slut på oordningen men lyckades inte. Han blev tvungen att avsäga sig kronan 15.3.1917 och en interimistisk regering övertog makten. Marsrevolutionen var ett faktum.

Vissa ryska truppförband började splittras. Huvuddelen av Östersjöflottan övervintrade i Helsingfors. Inom flottan förekom en kraftig politisk uppviglingsverksamhet. Odisciplinerade matroser gjorde sig skyldiga till mord på nästan 40 officerare. Detta medförde stor oro bland Helsingforsborna.

Interimsregeringen utgav det så kallade Marsmanifestet, i vilket autonomin återbördades till Finland i stora drag i den form som den hade haft före år 1899. I Finland grälade man om vem eller vad som skulle inneha den högsta makten som tidigare tillhört kejsaren. Vid samma tid höll Rysslands interimistiska regerings ställning på att försvagas. Då man på sommaren 1917 behandlade förhållandena mellan Ryssland och Finland kom allt mera tanken fram bland finländarna om en mera omfattande självbestämmanderätt för vårt land. Tanken härstammade både från de borgerliga och de socialdemokratiska kretsarna.

Rysslands interimsregering försökte ännu en gång stärka sin svaga ställning genom att i juli 1917 ställa till med ett storanfall på fronten mot Österrike-Ungern. Efter framgång i början slutade krigsoperationen i ett totalt nederlag för Ryssland då tyskarna kom österrikarna till hjälp. Av de soldater som flytt undan ryssarna fortsatte många ända till sina hem. Det sades att armén på stående fot röstat för fred. Regeringens ställning försvagades allt mera.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top