Veterans arv
  • Framsidan
  • Vinterkriget
    • Vinterkrigets bakgrund
    • Vinterkrigets gång
    • Hemmafronten i vinterkriget
    • Vinterkrigets berättelser
  • Fortsättningskriget
    • Fortsättningkrigets bakgrund
    • Fortsättningkrigets gång
    • Hemmafronten i fortsättningkrigets
  • Lapplandskriget
    • Lapplandskrigets politiska bakgrund
    • Lapplandskrigets gång
    • Hemmafronten i lapplandskriget
  • Återuppbyggnad
    • Återuppbyggnadens bakgrund
    • Samhället
    • Förvarsmakten
    • Berättelser
  • Infobank
    • Början av 1900-talet
    • Självständigheten
    • Veteranorganisationer
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Traditionsförbundet Eklövet rf
    • Organisationer
    • Andra grupper
    • Vapenslagens verksamhet
    • Stridsutrustningar och trupper
    • Svenskspråkiga trupper
    • Minneskors och -medaljer
    • Berättelser
    • Videoar (på finska)
    • Produktion
  • Suomi
  • Svenska
  • Sök
  • Menu Menu

Soldatgossarna

Skyddskårsorganisationens pojkverksamhet utvidgades betydligt under krigen. Verksamheten omorganiserades på hösten 1941. Samtidigt ändrades benämningen skyddskårspojke till soldatgosse enligt J.L. Runebergs Fänrik Ståls sägner. Skyddskårernas soldatgosseavdelningar växte fram ur byavdelningarna, som följde folkskoldistriktsindelningen. I slutet av år 1943 fanns det 684 soldatgosseavdelningar och i dessa fanns 72 187 pojkar.

Soldatgossarna var i åldern 10-17 år. De indelades enligt ålder i under 12-åringar, 12-14-åringar och 15-17-åringar. Soldatgossarna hade egen uniform och gradbeteckningar som påminde om skyddskårsdräkten.

I utbildningen av soldatgossarna lade man särskild vikt vid andlig fostran, fosterlandstrohet, högaktning av religionen, utvecklandet av en god fysisk kondition, ett käckt militärt uppträdande, vana att vistas i terrängen, utveckling av observationsförmågan och vaksamheten samt respekten för arbete.

Soldatgosseverksamhetens former var bland annat klubbkvällar, olika slag av fester, högst dygnslånga reservövningar och läger som varade flera dygn. Skjututbildning gavs med luft- och miniatyrgevär. Till medborgarfostran hörde till exempel lantbruks- skogs- och skrotsamlingsläger, förutom att soldatgossarna deltog i biståndstalkon. Fysisk fostran utövades mångsidigt. Till den hörde en omfattande tävlingsverksamhet på avdelnings-, distrikts- och riksnivå.

Förutom den egentliga soldatgosseverksamheten deltog de äldsta soldatgossarna i verksamheter av militär karaktär på hemorten. Till exempel år 1942 fanns ca 3 000 som stafetter och i luftskyddsuppgifter över 5 000 soldatgossar. Under storbombningarna av Helsingfors och Kotka i februari 1944 fick Luftstridskrafterna lov att ta soldatgossar som gick på gymnasieklasser i tjänst inom hembygdens luftvärn. Till mitten av maj hade redan 1 600 av dem anmält sig för dessa uppgifter. Till exempel inom de luftvärnsbatterier som försvarade Helsingfors fanns ett stort antal soldatgossar i handräckningsuppgifter.

Man var tvungen att upphöra med soldatgosseverksamheten i samband med att skyddskårsorganisationen upplöstes hösten 1944.

  • Början av 1900-talet
    • Finlands krigsmakt under den ryska tiden
    • Jägarrörelsen
    • Det politiska läget
    • Samhällets struktur
    • Samhälleliga missförhållanden på landsbygden
    • Arbetarbefolkningen och demokratin
    • Emigrationen
    • Skolväsendet
    • Frihetskrig – Medborgarkrig
  • Självständigheten
    • Före självständigheten
      • Förtrycksperioderna
      • De första skedena i riksdagens verksamhet
      • Sveaborgsupproret
      • Den andra förtrycksperioden
      • Ordningsgardenas uppkomst
      • Ryska revolutionen och Finland 1
      • Ryska revolutionen och Finland 2
    • Efter självständigheten
      • Självständighetsprocess
      • De röda gardena och skyddskårerna år 1917
      • Den röda och den vita terrorn
      • Krigets namn
      • Frihetskriget-medborgarkriget
      • Krigets gång
      • Konsekvensarna av kriget
      • Förlusterna under kriget
      • Fånglägren och rättegångarna
  • Veteranorganisationer
    • Finlands Krigsveteranförbund rf
    • Frontveteranernas förbund rf
    • Krigsinvalidernas Brödraförbund rf
    • Förbundet för de stupades anhöriga rf
    • Frontkvinnornas förbund rf
    • Krigsfångarna rf
  • Riddarna av Mannerheimkorset
  • Traditionsförbundet Eklövet rf
  • Organisationer
    • Jägarrörelsen
    • Vapenbrödrarörelsen
    • Soldatgossarna
    • SNS-sällskapet
  • Andra grupper
    • Kvinnornas ansvar blev större
    • Krigsinvaliderna
    • Krigstidens barn
    • Krigsfångarna
    • Ingermanländarna i Finland
    • Utländska frivilliga i Finland
  • Vapenslagens verksamhet
    • Underhåll
    • Luftvärnet
    • Fjärrpatrullverksamheten
    • Fältartilleriet
    • Luftstridskrafterna
    • Sjöstridskrafterna
    • Pionjärverksamhet
    • Signalverksamhet
    • Upplysnings- och informationsverksamhet och propaganda
    • Militärprästerskapets verksamhet
  • Stridsutrustningar och trupper
    • Vinterkrigets trupper
    • Viktigaste vapen i vinterkriget
    • Stridsutrustning i striderna på sommaren 1944
    • De finska hästarna i kriget
  • Svenskspråkiga trupper
    • Svenskspråkiga truppförband under åren 1918-1939
    • Svenskspråkiga trupper i vinterkriget
    • Svenskspråkiga trupper under fortsättningskriget
    • Svenskspråkiga trupper efter krigen
  • Minneskors och -medaljer
    • Vinterkrigets minneskors och -medaljer
    • Vinter- och fortsättningskrigets minneskors och -medaljer
  • Berättelser
    • Före självständigheten
      • De första yttringarna
      • Aktivism
      • Sydösterbotten får vapen
    • Jägarrörelsen
      • Överresan till fiendeland
      • En etappmans upplevelser
    • En soldatgosses vinterkrig
    • Krigstidens barn
      • Barndomstiden…
      • Som krigsbarn till Danmark
    • Krigsfångarna
      • Tillfångatagen
      • Krigsfånge
      • Som krigsfånge
    • Utländska frivilliga i Finland
      • En för alla…
      • Tillfångatagen svensk frivillig flygare
      • 25 juni 1944 vid Tali
      • ”Frontvardag” – hemlängtan
      • Jakten
      • Insatser på olika fronter
    • Signalfunktionen
    • Radio- och televerksamheten
    • Musikkår
  • Videoar (på finska)
    • Betydelsen av veteranernas arv
      • Meddelande från infanterigeneralen Adolf Ehnrooth till eftertiden
      • Intervju med president Mauno Koivisto
      • Intervju med general Jaakko Valtanen
      • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Intervjuer med veteraner
    • Veteraanin iltahuuto -sång
    • Gardesjägarregementes värnpliktiga på Nationella veterandagen 21.9.2020
    • Jägarrörelsen
    • Frihetskriget-medborgarkriget
    • 1930-talet
    • Vinterkriget
    • Fortsättningskriget
    • Riddarna av Mannerheimkorset
    • Kvinnors roll och uppgifter i krig
    • Lotta Svärd
    • Soldatshemförbundet
    • Återuppbyggnaden och krigets sammandrag
    • Berättelser om krigsinvalider
    • Början av Röda Korsets verksamhet i Finland
  • Produktion

Kadetkåren rf

Byrå: kadettikunta(at)kadettikunta.fi
Byråchef: sabina.krogars(at)kadettikunta.fi och telefon 050 470 7291
Generalsekretare: heikki.pohja(at)kadettikunta.fi och telefon 040 517 1100

Postadress

Kadetkåren rf
Eino Leinon katu 12 E 64
00250 HELSINGFORS

Sök

Kadetkårens publikationer

Joukkosi eessä
Turvallisuuspolitiikan tietopankki
Veteraanien perintö
Suomi kylmässä sodassa
Maailman muutos ja Suomi
Marskin maja

Upphovsrätt © 2021, Kadetkåren rf. Alla rättigheter förbehållna.

© Copyright - Veterans arv - Enfold WordPress Theme by Kriesi
Scroll to top